Chans att få se Mellangatan i 1200-talstappning
Just nu finns ett unikt tillfälle att se närmare på 1200-talets Visby. Nutid möter dåtid på Mellangatan utanför kulturskolan.
Det hisnande perspektivet finns kvar ännu under måndagen medan fjärrvärmen kommer på plats.
Det är speciellt eftersom den äldsta gatan är lagd med väldigt stor kalkstensflis och med en mittränna för avrinning, säger antikvarie Leif Zerpe som med arkeologens blick följt arbetet med att lägga ner fjärrvärmeledning på Mellangatan.
Dryga metern under 2000-talets Mellangata ligger 1200-talets gata med stora kalkstenshällar. I mitten anas en mittränna som ledde bort dag- och regnvatten.
Det är ett storartat exempel på jätttehällar som lagts ut på gatan från början. Kalkstenen på 1200-talsgatan är belagd med är gotlandsflis som kan ha tagits från kalbrotten norr om stan, säger Leif Zerpe.
Det är i samband med gatuarbetena för fjärrvärmeledningarna som mellangatans första stenläggning har kommit i dagen. Att den varit stenlagd redan under 1200-talet har varit känt sedan 1930-talet då Fardelins uppmärksammade stensättningen i samband med ingrepp som då gjordes i gatan med smärre schakt.
Vi vet nu att en och samma gamla stenlagda Mellangata användes från 1200-talet till 1700-tal. Efter omläggningen av gatunätet efter andra halvan av 1600-talet och in i 1700-talet försvann flera gränder, konstaterar Leif Zerpe och pekar på Vattugränderna.
Han noterar att det då tycktes som att gränder och gator fylldes upp till en högre gatunivå. Särskilt tydligt uppmärksammades detta vid arkeologiska undersökningar av Lübska gränd.
Där kunde vi tydligt konstatera sambandet mellan gata, trappa och hus, vilket är ett unikt fynd som ger hisnande perspektiv på medeltidens Visby.
Människorna i medeltidens Visby gick alltså på stenlagda gator.
De smala gränderna var belagda med mindre kalkstenflis, medan Mellangatan var belagd med meterstora kalkstenshällar. Från de höga medeltida husen gick trappor ner till gatunivå.
Medeltidens människor fick alltså ringla sig fram mellan trapporna i de medeltida gränderna. Efter omläggningen när nivån höjdes i gränderna försvann trapporna och det blev lättare att gå.
Några intressanta fynd har inte gjorts i samband med gatuarbetena på Mellangatan. Den observante kan dock se ristningar mellan fönstren i i kulturskolans putsade fasad. Linjerna pekar ner mot medeltidens gata och visar var husets äldre öppningar suttit.
De riktigt spännande fynden, vid sidan av gatubeläggningen, kanske finns på ett större djup och inne på gårdarna. Gatan har säkert hållits ren från 1200-talet och framåt vilket gör färre fynd för arkeologerna att göra.
Under måndagen går det fortfarande att se Mellangatans unika beläggning från 1200-talet. I samband med att fjärrvärmeledningarna kommer på plats fylls gatan igen till 2000-talsnivå.
Men medeltidens stenlagda Mellangata kommer att ligga kvar under den nuvarande gatunivån och det är glädjande, poängterar leif Zerpe.
Så jobbar vi med nyheter