Den 15 veckor gamla minibullterriern Våfflan snurrar genast in sig bland gräs och sly mellan gångbanan och sanden vid Gustavsvik.
– Det är som att vi fått ett nytt litet barn, säger Christian Björkman samtidigt som han försöker reda ut kopplet som trasslat in sig.
Christian arbetar med fysisk planering på Stadsarkitektkontoret vid regionen, men sköter jobbet helt från lägenheten vid Talluddskviar i Visby.
Med andra ord stämmer han väl in i mallen för den hundköparboom som har blivit, i spåren av coronapandemin. Som flera medier har rapporterat, är det långt fler som passat på att skaffa valp i år, jämfört med tidigare.
– Jag har märkt det, många man har pratat med har sagt att de i alla fall funderat över det. Men det verkar inte vara så lätt att hitta en valp i år.
Christian och hans sambo Jennifer (Medin) hade planer på att skaffa hund redan för ungefär åtta år sedan.
– Vi var inne på en dalmatiner, när vi fick veta att vi skulle få barn. Så vi har plockat upp de här planerna igen, i år.
Det blev dock ingen dalmatiner utan en några modeller mindre hund. Även om parets två barn har hunnit bli fem och åtta år, kände de att Våfflans storlek passar bra, berättar Christian.
Han tror dock att pandemin haft inverkan på beslutet att köpa hund och att de gjorde verklighet av sina planer just i år. Även om Christians jobb redan innan pandemin innebar en hel del arbete på distans, har det känts som en förutsättning att kunna vara hemma på heltid under den första valptiden. Tanken är, berättar Christian, att Våfflan ska följa med Jennifer till jobbet när han blivit lite äldre.
– Men den här första tiden är det ju bra om han är hemma, och då måste man finnas här hela tiden, säger han och betraktar det lilla yrvädret på marken, i snurrig färd efter den egna svansen.
– Det är faktiskt ganska skönt med lite sällskap. Det kommer en hel del promenader på köpet, men det är ju bra, fortsätter Christian.
Sambon Jennifer har varit den som letat uppfödare och skött det mesta kring att hitta själva valpen.
– De brukar vilja att man ska hälsa på en gång först, innan de bestämmer sig för att man får köpa en valp. Vi kunde ju inte det, så man var lite orolig för att bli bortvald av Våfflans uppfödare. Men vi måste ha lyckats sälja in oss bra på telefon. Det talades om ett Skype-möte men det blev aldrig något.
Christian och Jennifer hade också turen att uppfödaren, som fanns i Norrland, kunde möta dem på halva vägen när de skulle hämta Våfflan.
Men det har varit en brokig resa på vägen till deras valplycka. Paret hade en annan valp på gång, redan i våras, men då gick det inte som planerat.
– Vi hade synkat allt med våran sommarsemester så att leveransen skulle ske första semesterveckan. Men det blev inget. Jag tror helt enkelt att det var sådan konkurrens om valparna, och att det stod mellan två olika köpare.
När Våfflan fått lite mer tid på sig, och "landat" i sitt nya hem, börjar nästa utmaning – redan i vår är det tänkt att han ska på sin första valpkurs.
– Jag tror att de kommer att hålla kurser i och med att de är utomhus, säger Christian.
Till dess får Våfflan ägna sig åt lek och bus hemma hos familjen och – inte minst – under de dagliga promenaderna med Christian.
– Det är faktiskt ett par stycken bara här på vår gata som har skaffat hund nu. Så han har redan fått ett helt gäng lekkamrater, konstaterar husse nöjt.