Anledningen till att civilplikten nu återinförs är att den kommunala räddningstjänsten i dag inte är dimensionerad för de krav som ställs vid höjd beredskap och ytterst ett väpnat angrepp.
– Vi trodde att vi kommit in i den eviga fredens tidevarv, så var det inte. Nu behöver vi civilplikten, om man ser till vad som har hänt i Ukraina, säger Lars-Göran Uddholm, chef för räddningstjänsten på Gotland.
Totalt väntas cirka 3 000 personer i hela Sverige omfattas av civilplikten.
– På Gotland pratar man ofta om ö-perspektivet, det tycker jag är lite överdrivet. Vi samarbetar med östra Svealand och kan få hjälp därifrån. Men om vi av någon anledning inte kan få hjälp behöver vi en egen förmåga, säger Lars-Göran Uddholm.
I ett första steg handlar det om att personer med utbildning inom räddningstjänsten ska bli krigsplacerade med civilplikt inom kommunal räddningstjänst.
På Gotland har räddningstjänsten redan ett litet försprång menar Lars-Göran Uddholm eftersom regionen redan har börjat arbetet med att tillsätta en resursgrupp.
Tanken är att resursgruppen ska kunna hjälpa till vid exempelvis större markbränder, oljeutsläpp eller med att ta hand om landstigna och skadade människor.
Mellan 60 och 80 personer har visat intresse för att delta.
– Vi siktar på att ha runt 30 personer i resursgruppen. Målet är att de ska vara utbildade till sommaren så pass att de kan hjälpa till vid exempelvis markbränder, säger han.