Coronakommisionen har utrett hur landet har klarat av pandemin och i efterhand är kritiken hård. Den svenska hanteringen var senfärdig, beredskapen undermålig och smittspårningen fragmenterad. Smittskyddsläkaren på Gotland, Maria Amér, kan ännu inte kommentera om den nationella bilden stämmer överens med den lokala.
– Jag har inga lokala kommentarer. Coronakommissionens rapport presenterades idag klockan ett och jag har inte haft tid att ta del av den, säger hon.
1 februari förra året förklarade regeringen att covid-19 var en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Smittan kom främst in i Sverige under sportlovet och därefter skedde nästan all spridning inom landet. Februari beskrivs som en förlorad månad och i mars var smittspridningen mer dramatisk än vad som framgick. I april 2020 avled den första gotlänningen i sviterna av covid-19. Virusutbrotten kom dock senare på ön än i huvudstaden och flera områden på fastlandet. Här hade smittspridningen sin topp vid månadsskiftet mellan november och december förra året.
Enligt kommissionen har hälso- och sjukvården snabbt ställt om och klarat vården av sjuka i covid-19 tack vare personal och ledning på plats, men det har skett på bekostnad av en extrem belastning för de anställda och en uppskjuten vård av andra slag. På Gotland har 293 personer vårdats i slutenvården på lasarettet under pandemin och 53 personer har avlidit.
Coronakommissionens arbete är viktigt enligt María Amér och deras nya slutsatser kommer tas upp inom regionen.
– Jag ska definitivt läsa rapporten och sätta mig in i den och vi kommer absolut diskutera kommunalt vad de har kommit fram till, säger hon och återkommer med en kommentar senare.