I lägenheten i södra Visby fräser oxsteken i en orange järngryta, med recept från Jens Linders klassiska kokbok "Långkok" ur Stringhyllan på väggen.
– Det är en fantastisk kokbok, Jens Linder var först ut och han skriver väldigt bra och opretentiöst, säger Anna Wennblad och berättar att hon har jobbat hemifrån sedan den 18 mars, då Vuxenutbildningar stängde på grund av risken för smittspridning.
Mer tid hemma innebär mer tid att koka stekar och grönsaker länge i buljong, något som Anna Wennblad gillar. Hon är långt ifrån ensam om det. Enligt de stora livsmedelskedjorna har sökningen efter recept på klassisk husmanskost ökat markant under coronapandemin.
– Man har velat sätta en guldkant på vardagen för sig och familjen med maten. Den här maten påminner om en värld då allt var mycket bättre, eller i fall känns den tiden så nu, säger måltidsforskaren Richard Tellström till TT.
Han har hjälpt Ica att undersöka svenskarnas matvanor under pandemin. Sökningar efter gamla trotjänare, trygg och traditionell svensk husmanskost som lagades av hemmafruar på 30-, 40- och 50-talen, har ökat lavinartat. Recept på hasselbackspotatis har ökat med hela 174 procent mot i fjol, kålpudding med 132 procent och köttfärslimpa med 123 procent.
Oxköttet börjar dofta härligt och har fått färg i grytan. Anna Wennblad slänger i hela gula lökar och morötter i stora bitar.
– Det tar fem minuter, sedan kan man läsa bok i två timmar innan maten är klar, säger hon om fördelarna med långkok.
Hon betonar att hon inte är någon kock utan bara en glad matlagare och tvåbarnsmamma. Men innan hon flyttade till Gotland drev hon café och restaurang i Aspudden i Stockholm.
– Långkok har jag lagat länge och på min krog hade vi alltid "Veckans långkok" som var lite billigare husmanskost, säger Anna Wennblad.
Att gamla klassiska rätter har överlevt tiden, menar hon, beror på att de helt enkelt smakar väldigt gott och är värda att vänta på vid spisen – som oxsteken:
– Man blir överraskad hur gott det blir! Det är fyra ingredienser i grytan och som trolleri, det händer aldrig med en snabbpasta, säger hon.
Halvåret med coronapandemin har märkts även hos Stora Coop i Visby. Chefen Markus Wahlgren har jobbat med livsmedel i drygt 30 år och han har varit med på den matresa som stora delar av befolkningen har gjort.
– Jag började som styckare på Österhallen, som låg ungefär där Din sko ligger i dag, och fick lära mig att stycka en ko och en gris och skära ut entrecote och kotletter, säger han.
I slutet av 1980-talet hade snabbmaten ännu inte kopplat greppet och butikerna styckade själva sitt kött.
– Jag har varit med från att fläskläggen var en storsäljare till helt noll. Med corona har fläskläggen vaknat till liv igen. Folk har insett att man kan äta klassisk billig mat och ta vara på allt, säger Markus Wahlgren.
Egentligen menar han att matresan inleddes långt innan corona kom, då tv började låta kockar laga mat från grunden på bästa sändningstid och media generellt fokusera på mat som livsstil.
– Jag tror att vi 50-åringar har vuxit upp med det, blivit av med det och nu vill ha tillbaka det. Det finns inget så gott som stekfläsk med lingonsylt och löksås, stekt så hårt att man får sår i gommen, säger Markus Wahlgren och pekar på fördelar med att laga mat från rena råvaror, som man kanske inte genast tänker på.
Han menar att matbranschen, sedan han själv var barn, har gjort svenska folket sockerberoende genom att smyga in dolt socker i form av druvjuice i matvaror – något som enligt lagstiftningen inte klassas som tillsatt socker.
– När jag var liten fick vi aldrig Frosties eller Kalaspuffar. Det var för dyrt och sött. När jag flyttade till egen lägenhet köpte jag tre paket Kalaspuffar och läsk som jag slapp dela med mina tre syskon.
I butikerna frågar allt fler i dag efter gotländska rotfrukter, ingredienser för att baka sitt eget bröd och kött i hela stycken.
– När det kom in en kille och ville köpa en hel nötbringa, 25 kilo rent kött, blev jag nyfiken och frågade. Han sa att han hade köpt en rökugn och gjort egen glace på honung och kryddor, säger Markus Wahlgren.
Corona menar han för många har inneburit tid och en språngbräda att gå från fryst snabbmat till recept på matlagning från grunden.
– Det kan vara starten till att bry sig om sig själv och att klara sig och sin familj vid kriser, säger Markus Wahlgren.