Fårösund fick, och Ljugarn. Men Bursgvik och Dalhem blir utan.
I september 2008 beslutade regeringen att som en engångssatsning fördela sex miljoner kronor till trafikförbättringsåtgärder i gotländska tätorter. Fyra tätorter pekades ut där Vägverket bedömde att behoven var som störst: Ljugarn, Dalhem, Fårösund och Burgsvik. Pengarna anslogs för 2009.
Men resultatet blev att bara halva jobbet gjordes.
I Fårösund förlängdes en befintlig färjefil (återstår en toppbeläggning med asfalt, som kommer att göras i år), det breddades trottoarer och byggdes farthinder för att öka säkerheten.
I Ljugarn anlades flyttbara farthinder på väg 144, avsedda att sänka bilarnas hastighet sommartid.
Men sedan tog det stopp.
I Burgsvik hann man mäta och göra ritningar för underlag till projektering av de utlovade nya trottoarerna. I Dalhem samma sak. Där skulle det anläggas både trottoarer och byggas om en korsning mellan länsvägarna 631 och 609.
Sedan tog pengarna slut.
- Det fanns inte en riktig kostnadskalkyl framtagen när beslutet togs, säger Ylva Allér, sektionschef på Vägverket.
Det var när den sittande regeringen för två år sedan anslog pengar till så kallade ”närtidssatsningar” på väg- och järnvägsinvesteringar som Vägverket lyfte fram de fyra tätorterna som angelägna projekt på Gotland. Syftet med satsningen, som var riksövergripande, var både att skapa sysselsättning och att göra nytta för trafiksäkerheten. Närtidssatsningarna var en kombinerad arbetsmarknadsåtgärd och trafiksatsingsåtgärd, som administrerades av näringsdepartementet.
Förklaringen till att det blev som det blev för Burgsviks och Dalhems vidkommande är, enligt Ylva Allér, att det inte var färdigräknat på vad som egentligen behövde genomföras. Då gick det heller inte att få en klok kostnadsberäkning på det
- Vi var ute för tidigt. Vi började med att utreda behovet, men då var satsningen redan beslutad. Det var kort om tid.
Vad händer då med trottoarerna och ombyggningen av Dalhemskorset?
- Ja ambitionen är att det ska bli klart. Vi får försöka pussla ihop fiansiering på något sätt.
Enligt Ylva Allér finns det nu två möjligheter; dels att det kan komma nya liknande projektpengar från näringsdepartementet som kan användas till det som aldrig blev av sist, och dels att Vägverket använder pengar från den ordinarie investeringsbudgeten.
Men då skulle i så fall något annat få stå tillbaka?
- Ja så skulle det förstås kunna bli?
Vad då till exempel?
- Det kan jag inte svara på.
Vilket vägprojekt på Gotland är mest prioriterat under 2010?
- Det är att få klar cykelbanan mellan Visby och Lummelunda i hela sin sträckning.