Under Kalla kriget-åren under 60, 70- och 80-talen bestod Försvarsmaktsorganisationen av 850 000 män och kvinnor i Sverige, om man inkluderar Hemvärnet. I dag är situationen en annan, och även om behovet av exempelvis fordon och fastigheter inte är lika stort som då, så finns fortfarande ett behov. Ett behov som växer i takt med Försvarsmaktens expansion.
Major Mats Lagerqvist är planeringsofficer vid Gotlands regemente P18. Han berättar att förfogande och uttag, som det kallas, är ett system som funnits länge – även om det varit satt ur bruk under vissa perioder. För några år sedan återinfördes det, vilket innebär att Försvarsmakten, men även andra myndigheter, kan krigsplacera civila fordon, fastigheter, hundar och personer med särskilda kompetenser.
– I grunden handlar det om att tillgodose Försvarsmaktens och andra beredskapsmyndigheters behov i händelse av krig eller krigsfara. På Gotland handlar det för det mesta om tyngre fordon som vi kan ha behov av, men det kan även gälla fastigheter, och hundar.
Hur många fordon som i dag är krigsplacerade på Gotland är hemligt. Likaså hur många fastigheter det rör sig om.
– I nuläget har vi inte tagit ut några hundar, säger han.
Men det handlar inte om att ta din skotträdda dalmatiner. Brukshundar som kanske är specialtränade eller som redan är en del av Hemvärnet är det som kan vara aktuellt.
Så hur vet man då om ens egendom är aktuell för krigsplacering? Man kan säga att ett beslut om uttag av din Volvo kommer som ett brev på posten. För så är det.
– Det är egentligen ganska odramatiskt. Du får ett brev där det står att ditt fordon är uttaget, och att du i händelse av höjd beredskap eller när regeringen beslutar – ska åka till en viss plats som framgår av brevet, och avlämna fordonet.
Men har du en bil som är mer än tre år gammal så behöver du inte oroa dig. Äldre fordon tas nämligen inte ut.
Men nya bilar kan ju vara krångliga att laga. Är det inte bättre med äldre?
– Det är lättare att göra värdering på nyare fordon. För i praktiken köper vi loss fordonet och övertar ägandet. Det är svårare att värdera din gamla 745:a med extraljus och baslåda i bagaget. Vi ska åka nytt förstår du, säger major Lagerqvist med glimten i ögat.
Detsamma gäller dock inte för din sommarstuga. När det kommer till fastigheter handlar det i regel inte om övertagande, utan om nyttjanderätt, och då är det länsstyrelsen som beslutar om uttag.
Vad för slags byggnader kan det handla om?
– Det skulle kunna vara lagerlokaler eller byggnader i vissa områden som vi ser som lämpliga att använda som stabsplats eller ledningsplats. Det är enklare att genomföra verksamheten inomhus än i ett tält i skogen, säger han.
Men det kan också bli så att du själv blir uttagen.
– Vi kan ju ta ut tjänster också. Det skulle kunna vara så att vi tar ut ett bussföretag med både fordon och förare. Det ÖB och politikerna pratade om på Sälenkonferensen handlar om att göra en krigsplanläggning, det vill säga ett sätt att förbereda oss och skapa ett robust försvar så att vi i förväg vet hur vi ska göra i händelse av höjd beredskap.
Han tror att gotlänningarna generellt har rätt god medvetenhet om vikten av att vara förberedd, mycket på grund av vårt ö-läge.
– Kanske inte att man har ett Panic Room i källaren, men man ser till att det finns lite extra i fall något händer. Vi är vana att båtar kan ställas in och att alla varor inte finns på hyllorna alltid. Men det kan ju också handla om en stor trafikolycka på tyska Autobahn som ställer till det, eller något i Suezkanalen. Så även om vi på Gotland varit rätt bra på att förbereda oss så är ju krig här för oss något väldigt abstrakt. Och en ögonöppnare att ett storskaligt sådant pågår bara 100 mil härifrån.
Förfogandelagen är en av de mest ingripande fullmaktslagarna, men långt ifrån den enda som sätts i verket i händelse av höjd beredskap. Vid exempelvis svåra bristsituationer kan regeringen utfärda en förordning som möjliggör ransonering i hela eller delar av landet. De kan styra både hur varor ska fördelas och hur de ska prissättas. Lagen träder i kraft per automatik vid krig, men kan även användas i allvarligare fredstida kriser.
– Tänk, om alla ser till att ha två veckors egen försörjning hemma, vilken lagerkapacitet det skulle motsvara hos Ica eller Coop. En person mer som klarar sig själv i en vecka är en person mindre som myndigheterna behöver undsätta.