Dagens bonde måste specialisera sig
- Fram till för ett år sedan var lönsamheten dålig och många planerade att sluta, men när priset gick upp med 90 öre per kilo under hösten bestämde sig en del av dem att köra vidare, berättar Stig Pettersson, regionchef på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Foto:
- Det byggs väldigt mycket nu inom lantbruket. Framförallt är det mjölk- och lammbönder som bygger. Men när det gäller pengar satsas det mest på mjölk eftersom det är dyra anläggningar, säger Stig Pettersson.
23-åriga Erik Storms i Vamlingbo är en av dem som valt att bygga nytt. Den moderna ladugården med lösdrift för 63 kor kostar cirka 5 miljoner kronor. Till i maj planeras flytten för de 30 mjölkkorna från den gamla ladugården intill. Ungefär lika många djur ska också köpas till.
Var det ett svårt beslut att göra en så stor investering?
- Nej, jag vill hålla på med djur men hade jag fortsatt i den gamla lagår´n så hade jag nog tröttnat. Det är alldeles för tungarbetat, säger Erik Storms.
Han tog över gården efter sin pappa i april förra året. Pappan ville inte stå för den stora investeringen och lät därför sonen ta över företaget. Beslutet om att bygga togs innan prishöjningen och Erik är inte särskilt orolig för att tiderna kan bli tuffare. Men visst kan höjda räntor och foderpriser göra det svårare att klara ekonomin.
- Det är korna som ska betala så det gäller att de håller sig friska. Jag hoppas att det ska bli bättre när de flyttar. Det gäller att köpa in bra livdjur också, säger Erik Storms.
- Vi köper färdigfoder så det gör rätt stor skillnad om priset stiger. Men om vi får tag i mer mark så kan vi odla spannmål och vall själva, fortsätter han.
En tuff period
Mikael Jakobsson, Hansa Husdjur, berättar att förra byggboomen inom lantbruket var kring millennieskiftet. För att ta tillvara tidigare erfarenheter har han nyligen intervjuat dem som byggde nytt då för att se hur det har gått.
- Ekonomiskt har det varit en tuff tid för dem. Det har varit ett ganska lågt mjölkpris fram till augusti förra året. Men alla har klarat det, ingen har lagt av och de flesta har eller ska göra stora investeringar igen, berättar Mikael Jakobsson.
- Det här är lantbrukare som tror på mjölkproduktion och som tycker om jobbet. De vill fortsätta och för att göra det är de tvungna att effektivisera och bli större, säger Mikael Jakobsson.
I dag har Gotland 303 mjölkproducenter, jämfört med för tio år sedan när det fanns över 500 stycken. Besättningarna är däremot större i dag. Antalet kor per gård varierar stor, men i snitt har den gotländska mjölkbonden 54 mjölkkor i dag, jämfört med 34 för 10 år sedan.
Sedan 1960-talet har mängden invägd mjölk fördubblats trots att antalet kor varit ungefär densamma. Avkastningen per ko har därmed ökat till ungefär det dubbla. Från år 1996 till 2006 ökade mjölkproduktionen från cirka 7600 kg till cirka 9400 kg mjölk per gotländsk ko och år.
- För 20 år sen låg Gotland i botten när det gällde avkastning per ko. I dag ligger vi på andra plats i avkastningsligan, säger Mikael Jakobsson.
Han förklarar att gotlänningarnas framgång beror på främst tre saker: Bättre avel och därmed bättre djurmaterial, bättre foder och att bönderna idag har en annan inställning än förr.
Hur då?
- På 1980- och 90-talen var man "bonde". Man hade kor, odlade lite och gick i skogen ibland. Idag är man mjölkföretagare, man har specialiserat sig i större utsträckning, säger Mikael Jakobsson.
Mikael Jakobsson ser ljust på framtiden. Antalet mjölkbönder kommer dock att fortsätta minska på ön. De som slutar är framförallt de som går i pension.
- Traditionellt säger man att antalet kommer att halveras på tio år, men på Gotland kommer det att gå lite långsammare. Antalet kor kommer däremot troligen att öka. Färre företagare kommer att ha fler kor och producera mer mjölk.
Finns det inget tak för hur mycket mjölk en ko kan producera?
- Det finns ett stopp, men i dag är vi troligen inte i närheten av kons genetiska begränsning. Det är bara vårt sätt att sköta kon som begränsar.
Så jobbar vi med nyheter