Annika Fehling är gammal i gemet. Hon har varit med sedan festivalen låg i vaggan 2007 och är i år konstnärlig ledare.
Den 19 augusti går årets upplaga av Visbyfestivalen av stapeln. I spetsen av den årliga ritualen som är att sätta ihop tillställningen står Annika Fehling, arrangör sedan festivalen bara var en vision. Hårt arbete ligger bakom bokning av artister, att söka bidrag och bygga en trygg och intim scen på Joda bar och kök. Allt för att leva upp till Visbyfestivalens grundvärderingar.
Visbyfestivalen hade sin premiär 2007, för sexton år sedan. Sedan dess har Annika Fehling, som är festivalens konstnärliga ledare, lagt mycket tid på evenemanget.
– Det brukar vara så att man är ganska slut så man behöver några månader för att repa sig. Sen drar det igång igen redan i november. Då handlar det mest om att söka bidrag. Sen börjar det operativa arbetet, när man ses med crewet och bokar artister, efter årsskiftet. Man måste ha så lång framförhållning eftersom man inte vet vad man får för stöd, säger Annika Fehling.
Mycket av det hårda arbetet med att söka stöd handlar om festivalens grundvärderingar, att alla som deltar ska få ett rimligt arvode för sina uppträdanden.
– Det är svårt att få det att gå ihop på bara biljetter. Vi har en tydlig riktlinje att artisterna ska ha anständigt betalt, säger Björn Ahlsén, som är en del av Kärngrupp Visbyfestivalen.
Två viktiga ansikten i framtagandet av årets festival är Björn Ahlsén, Kärngrupp Visbyfestivalen, och Filippa Maurin från Rulturföreningen Roxy.
Som besökare kan man förvänta sig en rad artister med olika bakgrund. Med det sagt är en viktig komponent att hålla stämningen på jorden, och låta texterna ta plats.
– Vi är intresserade av att låten ska vara i fokus. Sen om man tar det i olika riktningar, om det blir punk, jazz, indie, pop eller folk är bara spännande. Man vill ju säga något med sin musik och det är därför artisterna är här, säger Annika Fehling.
Den intima biten är central. Som flest kommer det 250 besökare till festivalen.
– Vi vill att det ska vara nära, det ska kunna vara en person som går upp med sin gitarr och det ska kännas helt okej. Vi har också valt att hålla det ganska akustiskt, så det blir inga Ulf Lundell–trummor trots att vi har med oss Ulf Lundells trummis i år, säger Annika Fehling och skrattar.
De sista förberedelserna är i full gång på Joda bar och kök i Visby. Från vänster Kim Hemström, Rune Gardell, Pär Nordström, Fia Nordström, Björn Ahlsén, Filippa Maurin och Annika Fehling.
Många av artisterna har inte spelat på Visbyfestivalen tidigare. Vissa är mer nervösa än andra. Kim Hemström är en av dem som tar plats på Jodas scen för första gången. Men han har höga förhoppningar om spelningen på lördag.
– Jag gillar när man hamnar nära. Det är kul att göra om låtarna beroende på var man ska spela. Så jag gör dem på ett sätt här, och sedan kanske man aldrig får höra dem på samma sätt igen, säger han.
Kim Hemström är en av dem som ska göra sin första spelning på visbyfestivalen. Han välkomnar den intima scenen. "Jag får avboka fyrverkerierna" säger han.
Rune Gardell har sin första solo-spelning på flera år, berättar han. Under året har han varit medarrangör, men också fått en plats i programmet.
– Det är en liten utmaning för mig eftersom jag mest har spelat som "grovdisk–musiker" bakom andra artister. Det var länge sedan jag gjorde något sånt här, i alla fall sedan 90-talet. Men nu när jag har börjat inse faktum ska det bli kul att köra lite eget material, säger han.
Tidigare i karriären har Rune Gardell arrangerat låtar till Melodifestivalen och spelat bakom flera stora artister.
Några som är bekanta med scenen är bandet "Im on TV" med Fia och Pär Nordström i spetsen. Redan första året som festivalen hölls 2007 uppträdde Fia Nordström som solo-artist.
– Det som blir roligt på lördag är att det bara blir jag och Pär på scen. Vi kommer spela både gamla och nya låtar och bjuda på smått och gott från vår tid som par. Det blir högt och lågt, vi har varit tillsammans i 27 år, säger Fia Nordström med ett skratt och fortsätter:
– Jag måste också säga att jag är otroligt glad att det är så många kvinnliga artister på scen. Jag har varit i de här sammanhangen sedan 90-talet och pratat om hur få kvinnliga artister det brukar vara på festivaler, men här har det inte varit några problem. När jag ser line-uppen känner jag otrolig glädje och tacksamhet mot arrangörerna.
Bandet Im On TV:s tips för att tämja scenskräcken är att röra på sig, andas djupt och gå på toaletten ofta.
Trots att många av artisterna kommer från världens alla hörn, där den mest långväga är från USA, är den lokala förankringen viktig för festivalens andemening. Poängen, berättar Annika Fehling, är att det lokala ska möta det internationella. Både för artisternas och publikens skull.
– Vi har så otroligt mycket fina artister på den här ön som inte har fått tillfälle att höras eller synas. I och med att man stoppar ihop alla i samma evenemang lyfter man varandra. Det är mycket gotlänningar som kommer, men också många turister. Vissa kommer till och med hit bara för festivalen, säger Annika Fehling.