Dags för hårdare straff vid matfusk (GT)

En tydlig innehållsmärkning av livsmedel garanterar att konsumenter kan göra informerade val. Det är ett kontrakt, mellan livsmedelsproducenten och konsumenten, som ska värnas. Dessutom är olika typer av märkning ofta resultatet av livsmedelsbranschens egna ansträngningar. Detta bör tas på stort allvar: ett fåtal oseriösa aktörer riskerar inte bara sina kunders förtroende, utan äventyrar också anseendet för en hel bransch.

I början av 2016 har ett stort fall av matbedrägeri uppdagats, där två företag med gotlandsklingande namn misstänks ha sålt tonvis av utländskt kött som svenskt och kravmärkt. Frågan om straff för matbedrägerier är därmed återigen på tapeten. Att fusket kan vara väldigt lönsamt, men inte ger kännbara straff när det upptäcks, är en osund ordning.

Landsbygdsministern har till en början svarat avvaktande på om det är regeringens avsikt att se över straffskalorna för matbedrägerier. Men efter att nyheten briserat har Sven-Erik Bucht talat i mer positiva ordalag om en sådan inriktning. Fängelse som straffpåföljd har nämnts för de värsta förbrytelserna.

Detta är en positiv nyhet. Gott djurskydd och en låg antibiotikaanvändning är konkurrensfördelar för svenska livsmedelsproducenter. Att vårt höga anseende ska urholkas, och i förlängningen försämra vår konkurrenskraft, till följd av slapphänthet mot oseriösa aktörer är otänkbart.

Därför är det viktigt att landsbygdsministern också följer upp sina löften med verklig politik – förslagsvis genom en proposition till Sveriges riksdag. Det hade varit ett välkommet krafttag mot matfusket.