Kristian Durhuus, vd för Molslinjen, säger att rederiet kommer att lägga ett anbud på Gotlandstrafiken om kriterierna i underlaget är de samma som vid förra upphandlingen.
Det är ett rederi med muskler och erfarenhet som nu visat intresse för att ta över Gotlandstrafiken. Kristian Durhuus, Molslinjens vd, säger att den kapacitet man eventuellt skulle sakna om man vinner upphandlingen har man tid på sig att bygga upp.
– Vi driver redan färjerutter med stora snabbfärjor precis som färjorna som trafikerar Gotland idag. Vi kör dem på både Bornholmslinjen och på våra rutter i Kattegatt och i princip också på Helsingborg – Helsingörlinjen, så vi har erfarenheten, berättar Kristian Durhuus.
En annan fördel säger han är att man har en backup-kapacitet med flera färjor som man kan flytta runt vid behov om något fartyg behöver tas in på varv till exempel. Molslinjen äger idag 21 färjor varav åtta stora av samma typ som går till Gotland.
Hur troligt är det att ni faktiskt lämnar ett anbud?
– Det är helt beroende på den svenska regeringen. Om det blir en upphandling som de tidigare med tio års kontrakt så kommer vi att lägga ett anbud, men blir det en upphandling som innebär en statlig insourcing av Gotlandsfärjorna då är det mer tveksamt om vi lämnar ett anbud. Det är inte intressant för oss – eller för någon – om svenska staten äger fartygen och bara upphandlar driften, säger Kristian Durhuus.
Molslinjens vd tillträdde ganska nyligen sin post efter tre år som vd för rederiet ForSea Ferries. Ett rederi som är Sveriges största sett till passagerarantalet med sju miljoner passagerare årligen. Och som vd på det svenska rederiet har han förstås hängt med i den heta debatt som förts kring biljettpriserna på Gotlandstrafiken.
– Som alla andra svenska rederier har vi naturligtvis följt debatten med intresse.
Vad tänker du om debatten?
– Det är klart att biljettpriserna är präglade av brist på konkurrens och att man har inte skalfördelen som vi har och därför inte kan driva rederiet lika effektivt som vi. Men det hänger också mycket på vilken modell svenska staten valt. Den danska staten har en modell i upphandlingen av Bornholmslinjen som hjälper till att sänka biljettpriserna. Vi tog över driften av Bornholmslinjen 2018 och fram till i dag har vi ökat passagerarantalet från 1,5 miljon till 1,9 miljoner passagerare. Det var ett väldigt förnuftigt långsiktigt avtal som säkrat tillväxten och stabiliteten på Bornholm.
Miljömässigt satsar Molslinjen i första hand på eldrift av sina färjor. De två största fartygen på Helsingborg – Helsingörlinjen, Aurora och Tycho Brahe, konverterades till el 2018 och är de största högfrekventa eldrivna färjorna i världen.
Molslinjen har även mindre fartyg som går på el och man planerar för fler eldrivna färjor på sikt. LNG tycker man inte är ett stabilt alternativ och inte ett bränsle man kommer att satsa på. På grund av svårigheterna med att tanka större fartyg med el i hamnarna idag så drivs Molslinjens största båtar på de längre linjerna fortfarande med diesel. Men nya mindre energislukande motorer som sänker koldioxidutsläppen har installerats.
Det danska rederiet Molslinjen kör bland annat till Bornholm och har åtta större färjor i sin flotta.
– Långsiktigt ska vi så klart hitta andra lösningar. Vi har till exempel ett projekt som är väldigt visionärt som vi ska testa i höst. Det är en väldigt avancerad teknik som heter "flywheels" och är en blandning mellan kinetisk energi och magnetism. Potentiellt skulle vi vilja använda den tekniken på Gotlandslinjen om testet i höst går bra och om vi vinner upphandlingen, avslutar Kristian Durhuus.