Därför blir leverpastejen dålig
Att leverpastejen blir dålig om den står framme på bordet för länge vet alla. De som gått kurs i livsmedelshygien vet även varför. De vet vad det är för bakterier som gör leverpastejen sur och grön.
Målgruppen är personer som arbetar med livsmedel, men kunskaperna sträcker sig utanför själva arbetssituationen. Mycket kan man ha nytta av även på hemmaplan.
Mikroorganismer
Man får lära sig om mikroorganismer och parasiter. Om vilka bakterier som angriper vad och i vilka miljöer, till exempel det där om leverpastejen.
Konserveringsmetoder, temperaturer och avsvalning, rengöring och handhygien är andra områden, liksom lagstiftning, egenkontroll med mera.
I går hölls den andra av två kursdagar för en grupp på fem personer, samtliga män, verksamma på Arla och Gotlandsbrödet.
- Det här är bra. Man blir påmind om hur viktigt det är och tänker mer på hygienen när man jobbar, tyckte de.
Bakterier
Kursledaren Folke Petré talade bland annat rengöring och nog häpnade man när han lade fram fakta om hur mycket bakterier det finns på en yta där man hanterat livsmedel.
- Efter en första mekanisk rengöring då man borstat eller sopat av ytan finns det kvar cirka 100 bakterier per kvadratcentimeter, sa han.
När man även diskat finns det cirka 10 bakterier kvar per kvadratcentimeter.
- Men när man sedan även desinfekterar området eller föremålet försvinner i stort sett alla bakterier, då är bara en bakterie kvar per kvadratcentimeter, sa han.
Storsatsning på Gotland
Enligt lagstiftningen måste alla som driver verksamhet med livsmedel se till att personalen är informerad eller utbildad i livsmedelshygien. Vid de större, tillverkande företagen har man årliga genomgångar.
Livstek har även haft kurser som riktar sig till restaurang och storkök.
- Förra året hjälpte vi Gotlands kommun med en storsatsning de gjorde på sin storkökspersonal. All kökspersonal, 180 personer, fick då en utbildning i livsmedelshygien. Kurser hölls på loven och vid andra tillfällen, berättar Susanne Welin-Berger, chef på Livstek.
- Jag tror inte det är många kommuner som är lika duktiga, tillägger hon.
Vad är då den största faran när det gäller livsmedelshantering?
- Inom restaurang och storkök är det varmhållningen. Maten står för länge och temperaturen är ofta inte tillräckligt hög, svarar Susanne Welin-Berger.
Men de största farorna utsätter konsumenterna sig för själva, menar hon. Matkassar som står i bilen och blir varma till exempel.
- Den obrutna kylkedjan är väldigt viktig, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter