I förra veckan konstaterades på nytt att gotlänningarna har den lägsta medelinkomsten i landet. Samtidigt slåss vi på en av landets hetaste bostadsmarknader, till många köpares frustration.
Swedbank presenterar varje kvartal sitt Boindex, där man mäter hushållens möjlighet att köpa en bostad. Utifrån det fjärde kvartalet 2021 konstaterar banken att svensken i genomsnitt behöver lägga 27 procent av sin disponibla inkomst på boendekostnader om de köper en bostad i dag. Forskning visar att när den siffran passerar 30 procent får många hushåll svårt att betala sina räkningar.
Flera grupper av gotländska invånare hamnar i undersökningen på en procent långt över 27.
– Allra tuffast enligt boindex är det att vara ensamstående med barn om man i dag ska köpa bostadsrätt. Fjärde kvartalet 2021 behövde dessa personer lägga 44 procent av sin disponibla inkomst på boendet, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Vid sidan av Gotland är det bara i Umeå, Uppsala, Stockholm och Göteborg det just nu är tuffare för ensamstående med barn.
– Att lägga 44 procent av inkomsten på boende, det går inte för de flesta, säger Arturo Arques.
Så lågt som boindex i riket är nu har det inte varit sedan 2008. Samtidigt rapporteras det att inflationen i landet nu är den högsta på nästan 30 år.
I Boindex för samma kvartal konstaterar Swedbank att sammanboende med barn i småhus behövde lägga 31 procent av inkomsten på boendet medan paret utan barn behövde lägga 33 procent. Gäller det bostadsrätt krävs mindre del av inkomsten, 26 procent, både för sambos med och utan barn, enligt Swedbank. För unga vuxna som under samma period ville köpa bostadsrätt krävdes 36 procent av inkomsten.
Banken har i och med de senaste månadernas höga elpriser också undersökt hur detta slår mot hushållens boendeekonomi.
Många småhusägare med rörligt elavtal med en förbrukning på 20 000 kilowattimmar per år fick elräkningar i december på 8 500 kronor, vilket är 5 500 kronor mer jämfört med december året innan, enligt Swedbanks kartläggning.
– De flesta vet att jul och nyår är en period med höga utgifter och åker man då på en sådan här elräkning blir det extra kämpigt, säger Arturo Arques.
De senaste 10-15 åren har svenskarna kunnat leva ganska gott i och med både god inkomstutveckling och lägre skatter i kombination med att räntorna sjunkit. Den trenden har redan brutits i år.
– 2022 kommer vara första året på många år då hushållen faktiskt får sämre köpkraft, och det beror på att inflationen är betydligt högre än den inkomstökning och skattesänkning som vi fick vid årsskiftet och kommer få under året. Det kommer bli väldigt tufft, säger Arturo Arques.
För att kapa sina kostnader ger privatekonomen flera handfasta tips. Elräkningen kan sänkas på många sätt.
– Ungefär hälften av elkostnaden går till uppvärmning. Sänk temperaturen i bostaden. En annan sak är att inte köra disk-, tvättmaskin och torktumlare halvfulla. Och ha inte belysning tänd ute och inne i rum där du inte är.
De skenande drivmedelspriserna har knappast undgått någon sedan kriget i Ukraina bröt ut. Inflationen sprider sig till fler varor och maten väntas nu också få kraftiga prishöjningar. Köp inte mer än du behöver, är Arturo Arques råd.
– Detaljhandeln är väldigt bra på att få oss att konsumera mer än vi behöver. Var prismedveten, gör prisjämförelser och gör en inköpslista som du sedan håller dig till.
En av vinnarna på bostadsmarknaden är den som köpte sitt hus eller sin bostadsrätt för mer än fem år sedan. Är man högt belånad kan man nämligen be att få bostaden omvärderad och utifrån det får ner den summa man varje månad måste lägga på amortering.
– Prisutvecklingen på gotländska småhus har varit fantastisk, så för den som köpte för mer än fem år sedan kan det vara möjligt att få ner sin månadskostnad, säger Arturo Arques och fortsätter:
– Med en belåningsgrad över 70 procent måste du amortera 2 procent. Är bostaden belånad till 85 procent, men den har ökat i värde och du gör en omvärdering nu, så kanske du halkar ner under en 70-procentig belåningsgrad. Då kan du i bästa fall få ner amorteringen från 3 till 1 procent, vilket gör en jätteskillnad.
En omvärdering gentemot banken får dock bara göras vart femte år, enligt Finansinspektionens regler som alla banker måste följa.