De asylsökande lämnar Gustavsvik

Att Gustavsvik, turistanläggningen norr om Visby, är en transitenhet innebär att de asylsökande som flyttas hit normalt ska stanna i fem dagar innan de flyttas till de mer permanenta förläggningarna i Borlänge, Lindesberg och Karlslund i Stockholm.
De asylsökande som har bott vid Gustavsvik har alla varit där mycket längre än fem dagar. Platschefen Björn Andersson berättar att det ända fram till i tisdags har bott 132 asylsökande vid Gustavsvik. I tisdags åkte den första gruppen och i torsdags åkte ytterligare 8 personer.
I dag finns det 104 personer kvar och av dessa är 18 kvinnor. Det är mest enskilda personer, inga familjer men några par. De kommer ursprungligen från Somalia, Eritrea och Etiopien.
Fredagsbön
När GA besöker Gustavsvik pågår just den muslimska fredagsbönen. Ett litet rum i administrationsbyggnaden används som bönerum, alla ligger på knä och ber. I dörröppningen står en väldig mängd skor eftersom religionen påbjuder att man ska ta av sig skorna innan man går in i bönerummet.
Björn Andersson påpekar att det kan vara känsligt med fotografering och att man bör vara försiktig och be om tillstånd hos var och en som ska fotograferas för tidningen. Ett publicerat foto kan leda till att en person kan spåras och kanske råka illa ut i framtiden.
Björn Andersson berättar att den här tiden på Gustavsvik har varit helt fantastisk och Nätverket utan gränser har varit till stor hjälp när det gäller att ge stöd till de asylsökande.
Svåra upplevelser
Många har av de asylsökande har svåra upplevelser att bearbeta och Björn Andersson kan få veta av andra att någon skriker på nätterna och mår väldigt dåligt.
Vid två tillfällen har Björn Andersson fått ta personer till den gotländska psykvården för behandling. Det kan exempelvis vara mardrömsupplevelser under flykt över Medelhavet, en flykt som arrangerats av samvetslösa och cyniska människosmugglare.
Björn Andersson har hört historier om hur flyktingar har fått betala 1000 dollar för att resa med ett vrak till båt. Flyktingarna får själva sköta navigering trots att de inte har några som helst sjökunskaper.
De blir tillsagda att de ska styra efter kompassen och blir sedan lämnade vind för våg. Ofta slutar resan i en sjökatastrof där många dör.
Asylprocessen
Eftersom Gustavsvik är en transitenhet kan man inte erbjuda samma resurser som vid förläggningarna på fastlandet. På Gotland kan man erbjuda två timmar svenskundervisning per dag medan man på fastlandet har fyra timmar. På fastlandet finns det också en sjuksköterska på förläggningen.
Hela 85 procent av de asylsökande uppger att de saknar pass när de kommer till Sverige och detta gör att det tar längre tid i asylprocessen.
Vid migrationsverket måste man först kunna styrka personens identitetde får lämna fingeravtryck och foto som sedan lagras i Eurodoc.
Ibland har den asylsökande fått lämna fingeravtryck i ett annat europeiskt land och då får migrationsverkets personal en så kallad träff när de matar in de nya uppgifterna i systemet och en identitet kan styrkas.
Björn Andersson berättar att man upptäckte att en person vid Gustavsvik hade tre olika identiteter.
I dag tar asylprocessen 8-10 månader men det finns förslag på att försöka få ner tiden till 6 månader. Enligt ett förslag från migrationsminister Barbro Holmberg ska en asylsökande i framtiden endast få överklaga beslutet en gång och sedan ska det vara stopp. I gengäld ska den asylsökande få närvara själv tillsammans med sitt ombud när asylansökan ska behandlas. Björn Andersson förklarar att det ska fungera som en civilrättegång.
Det är överklagandena som drar ut på processen, ibland i flera år och under tiden rotar sig de asylsökande i det svenska samhället. De lever hela tiden i ovisshet och ofta tror de att ju längre tid processen tar desto större möjligheter har de att få stanna i landet, men detta är fel. Om det sedan blir ett avvisande så blir det mycket upprörda känslor och svårt för dem att lämna landet.
Björn Andersson berättar om en asylsökande familj som i dag har gjort 42 ansökningar. Varje ny ansökan har en ny liten detalj som gör att den måste behandlas på nytt:
Jag förstår dem, det är inte lätt, men ingen är betjänt av långa processer.
Lämnade Gotland
I torsdags fick åtta personer lämna Gustavsvik för att resa till en förläggning på fastlandet för att därefter så småningom, enligt dublinförordningen, flyttas till det land inom EU som var mottagarlandet. I det här fallet är det Italien.
Björn Andersson förklarar att de här personerna har ett helt annat läge när de kommer till Italien den här gången eftersom de nu kommer som legala flyktingar.
När de kom till Italien förra gången var de illegala flyktingar som var eftersökta av polisen. Den här gången är Italien skyldig att behandla deras asylärende.
Björn Andersson förklarar att det finns flyktingförläggningar i Italien och att de här personerna kommer att placeras i en sådan men han vet inte hur förhållandena är i de italienska förläggningarna:
De är säkert inte lika bra som våra svenska förläggningar.
Bra bemötande
Björn Andersson berättar om hur bra de asylsökande har trivts vid Gustavsvik den här tiden. Att de har fått ett bra bemötande här på Gotland.
Nätverket utan gränser har ordnat utflykter, caféverksamhet på torsdagskvällar och kvinnogrupp på söndagar där man syr, stickar och sjunger.
Det har kommit gotlänningar till Gustavsvik som har skänkt bl a kläder.
Skolklasser har besökt anläggningen och ungdomarna gjorde intryck på de asylsökande. Efter ett sådant här besök sa en man glatt förvånad:
De sa hej till mig trots att jag aldrig har träffat dem förut!
Flyttas. Björn Andersson är platschef vid migrationsverkets transitenhet i Gustavsvik. I dag finns det 104 asylsökande kvar men successivt ska alla flyttas till förläggningar på fastlandet. I mitten av april ska transitenheten vara tom, berättar Björn Andersson.