De bygger lekplats i krigshärjat land
Att besöka ett land som nyligen har varit i krig var något som berörde Fredrik Björklund, Tobias Stuxberg och Daniel Boman, när de kom till Bosnien. Nu jobbar de för barnen i Maglaj i Bosnien och målet är att kunna bygga en lekplats i staden.
- Det är snart tio år sedan kriget tog slut men man kan inte fatta att det tar så lång tid att bygga upp ett land igen, sa Daniel. Vi såg kulhål i hus och många gator där husen fortfarande står i ruiner.
Grabbarna bestämde sig för att försöka hjälpa till med något och nu passade det bra att göra projektarbete om Bosnien när de går sista året på barn- och fritidsprogrammet.
- Vi träffade Björn Söderberg som jobbar med kooperativ utveckling på högskolan och på Lövsta. Han har hjälpt oss att söka pengar till den lekplats som vi skall bygga i staden Maglaj, sa Fredrik Björklund. Även Gunilla Koelega, som är lärare här och mentor för oss, har hjälpt oss mycket.
Startat ideell förening
Även deras vänner på skolan i Maglaj har jobbat för att få ihop 25 000 kronor till lekplatsen. Gotlänningarna fick 17 000 från Folke Bernadottefonden och 12 000 från internationella programmet och de har startat en ideell förening eftersom det gör det lättare att få in pengar. De får in medlemsavgifter och kan jobba med olika projekt i föreningen. Tanken är att denna förening skall fortsätta att drivas av ungdomar på Donnergymnasiet när de här eleverna har slutat.
- När vi var i Maglaj träffade vi folk från olika statliga institutioner och vi blev lovade en plats där vi kan bygga lekplatsen. Och vi räknar med att få ihop cirka 100.000 kronor som det hela kostar. Tanken är att lekplatsen skall vara tillgänglig för alla barn i staden och ligga centralt, sa Fredrik.
Att samla pengar till Bosnien är inte så lätt i dessa dagar när stora insamlingar görs till flodvågsoffren i södra Asien.
- Dessa pengar behövs ju nu när hjälpbehovet är akut men vi får inte glömma andra länder som behöver mycket hjälp och stöd, sa Tobias Stuxberg.
Stor händelse
I staden Maglaj, som grabbarna besökte fick man asfalt på den gata där de bodde och det var en stor händelse för invånarna.
- Tänk att de skulle få vänta i nära tio år på detta, sa Tobias. Något som vi tar för självklart i våra städer. Du kan tänka dig vilken sörja det blir i städer med grusvägar.
Så jobbar vi med nyheter