De drabbas båda när P 18 läggs ner
Paret Peter och Birgitta Svensson, drabbas båda när P18 läggs ner. Hon jobbar som friskvårdsassistent och han som kock. Och det är andra gången de drabbas. Båda kommer nämligen från långa anställningar på KA 3.Peter jobbade där i 26 år och Birgitta i 24.
Nu hade de tur och fick jobb på P 18 och kände att där skulle de nog kunna vara kvar resten av det yrkesverksamma livet.
-Vi hade ingen som helst känsla av att regementet skulle kunna komma att läggas ner, säger Birgitta Svensson. Men när jag hörde att det skulle komma ett nytt försvarsbeslut, då sa jag att "nu ryker P 18 också".
Och så ser det det ut att bli.
Förutsättningarna för de två är lite olika. Peter Svensson är officer i botten och är garanterad sin anställning.
-Men jag vet ju inte var jag hamnar, säger han. Allt känns väldigt osäkert just nu.
Birgitta vet att hon blir uppsagd den 1 juni nästa år och att hon sen har ett år kvar att arbeta.
-Ja, det är ju fördelen, att jag vet vad som kommer att hända.
Även om Peter skulle tvingas arbeta någon annanstans i Sverige så vill de båda vara kvar på Gotland.
-Vi har ju huset kvar i Fårösund och det vill vi behålla, säger Peter. Men just nu vet vi ingenting om hur det blir.
De båda har förståelse för att förband måste läggas ner om man går från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.
-Men vi trodde nog att politikerna skulle ta sitt ansvar för Gotland, säger Peter Svensson. Jag måste säga att jag är djupt besviken på våra politiker. Det verkar som om dessa inte vill att någonting skall vara kvar på Gotland.
Om de så kallade ersättningsjobben som utlovats till Gotland säger de följande:
-620 arbetstillfällen försvinner. 45 nya har erbjudits ön. Vad är det för ersättning?
Peter Svensson är oroad över var han kommer att erbjudas jobb.
-Det kommer att uppstå en övertalighet bland officerare i försvaret, säger han. Jag misstänker att man kommer att försöka bli av med folk genom att placera dem så långt från hemorten som möjligt. Mig kan de ju flytta till Boden om de vill bli av med mig.
För Birgittas del handlar det om att försöka skaffa sig ny utbildning.
-Jobbigt att sätta sig i skolbänken igen, säger hon.
Genom försvaret kommer hon att erbjudas ekonomisk utbildning för att kunna bli handläggare.
-Sen kan jag förmodligen få fördjupad utbildning genom Trygghetsstiftelsen, säger hon.
Att flytta från ön känns som ett alltför stort steg för dem båda.
Det är ju inte bara det att man skall avveckla nuvarande boende och hitta ett nytt, säger Birgitta. Det handlar om det sociala livet också. Här har vi vänner och kamrater. Det tar tid att bygga upp ett nytt socialt liv.
Peter är 52 år gammal och Birgitta är 53, alltså i precis den ålder då man inte skall bli arbetslös.
-Nej, vad finns det för oss? undrar Birgitta. Det verkar som vi är för unga för att pensioneras och för gamla för att arbeta.
Så jobbar vi med nyheter