De flesta barn och ungdomar på ön mår bra

Det visar den första kartläggning av gotländska barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor som nu presenterats.
Drygt en femtedel av Gotlands befolkning består av barn och ungdomar upp till 17 år. Nästan 2.000 av dem har deltagit i den undersökning som gjorts av folkhälsoteamet i kommunen.
Kartläggningen omfattar många områden och utgår från de fyra områden som prioriterats i det folkhälsoprogram som finns i Gotlands kommun: delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet samt levnadsvanor.

Enketer och intervjuer
Rapporten bygger på enkäter och intervjuer bland elever i årskurs 6, årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet under förra läsåret, men även på statistik från hälso- och sjukvården bland annat.
Flickor känner sig ensamma i nästan dubbelt så hög utsträckning som pojkar, de har också mer problem med huvudvärk, magont, nedstämdhet, trötthet och dåligt humör.
På frågan vad de tycker om skolan är det gymnasieeleverna som tycks trivas bäst, särskilt flickorna. Av pojkarna i årskurs sex däremot svarade nästan fyra av tio svarade att de tycker mindre bra om skolan. När det gäller stress är det flickorna på gymnasiet som känner sig mest stressade av skolarbetet, ungefär 20 procent. Och det är en mer än dubbelt så hög siffra som för pojkarna. Bristen på lugn och ro tycks vara störst i årskurs 9, där svarar nästan var fjärde elev att de inte får arbetsro i skolan.
- När det gäller alkohol, tobak och narkotika så har det hänt saker de senaste åren, konstaterar Lisa Stark, folkhälsoteamet. Kommunstyrelsen har satsat extra pengar på detta arbete och samarbetet med olika organisationer tycks ha givit resultat.

Rökningen minskar
Sedan 2002 har rökningen minskat bland elever i årskurs 9, men Gotland ligger forfarande över rikssnittet och det är fortfarande fler flickor än pojkar som röker. På gymnasiet har 52 procent av flickorna svarat att de röker och 36 procent av pojkarna. Samtidigt har snusandet ökat bland flickorna i årskurs 9, från cirka 8 procent till 17 procent. Bland pojkar minskade snusandet samma period från runt 38 procent till 28.
Andelen som svarade att de druckit alkohol senaste månaden har minskat i årskurs 9. Men det ligger fortfarande högt, drygt 60 procent för flickorna och lite lägre för pojkarna. Rikssnittet är över 70 procent. Drickandet av hembränt har enligt enkäten minskat rejält och färre föräldrar tycks förse sina ungdomar med alkohol. Även användandet av narkotika har minskat något, främst bland pojkarna.
Frågor kring övriga levnadsvanor visar att det är skralt med fysisk aktivitet. I årskurs 6 svarar nästan var femte elev att de är fysiskt aktiva en timme alla dagar i veckan. I årskurs 9 och på gymnasiet minskar det till var tionde. Och sömnen verkar det vara lite si och så med. Andelen som sover 5-6 timmar eller mindre under skolveckan tycks öka med åldern. På gymnasiet svarar var tredje att de inte sover mer än så.
Gotländska ungdomar tycks också i större utsträckning än dem på fastlandet strunta i att använda preventivmedel. I årskurs 9 svarade 40 procent av flickorna att de inte använt det vid senaste samlaget, det är dubbelt så stor andel som riksgenomsnittet. Rökning under graviditeten och tonårsaborter ligger också högre på Gotland än i övriga landet.
- Det här finns det anledning att reflektera över, tycker Håkan Jonsson, folkhälsoteamet. Det tycks vara dags för ett nytt Gotlandsprojekt, liknande det vi hade på 70-talet.
Resultatet av kartläggningen ska användas som underlag för prioriteringar och inriktning av folkhälsoarbetet. Tanken är att de kommunala verksamheterna ska använda det i sitt arbete. Undersökningen ska upprepas med några års mellanrum så att man kan följa utvecklingen.