"De flesta hatar skolan"

Skolk är ett problem för alla gymnasieskolor.
I förra veckan skrev GT om hur allt fler får sina studiebidrag indragna på grund av skolk. Under förra läsåret drabbades 126 elever på Gotland av det.
Trojaborgsgymnasiet med individuella programmet är en skola som har mycket stora problem med skolk.
- Skolk är ett jätteproblem för hela gymnasieskolan eftersom det är en frivillig skolform. Och till individuella programmet kommer ju elever som redan halkar efter och många är väldigt skoltrötta, så här är problemet med skolk extra stort, säger Trojaborgs rektor Tomas Koch.

En fungerande länk
Sedan snart ett år tillbaka jobbar Stefan Johannesson på skolan. Han är anställd som elevuppföljare och har till uppgift att hjälpa och motivera de skoltrötta eleverna.
-Jag jobbar med de elever som har svårt att komma till skolan. Jag fungerar som en länk mellan skolan och andra myndigheter som BUP och socialtjänsten och jag försöker slussa eleverna rätt. Hjälper dem att få bena ut de bakomliggande problem.
Att jobba i skolan är nytt för honom. Han har en bakgrund som behandlingsassistent och har bland annat jobbat på Hassela i sex år.

"Många saknar motivation"
Många av de elever han jobbar med är mycket skoltrötta.
- De flesta hatar skolan. De har i stort sett bara misslyckanden bakom sig. Hela högstadiet, ibland även mellanstadiet har varit ett enda långt misslyckande, säger han.
Nu när de kommit till individuella programmet ska de reparera en del av det de missat och försöka få godkända betyg i matte, engelska och svenska. Men det är inte enkelt.
- De flesta saknar motivation. Och en del av dem har ingen skolvana, de har skolkat så mycket på högstadiet att de tappat de här vanliga rutinerna med att gå upp på morgnarna, passa tider och så vidare, säger han.

Hämtad vid porten
Stefan Johannesson jobbar ibland med litet okonventionella metoder. Förra terminen åkte han till exempel och hämtade en elev till skolan varje dag.
- Jag ringde och kollade att hon vaknat och sen hämtade jag henne vid porten varenda morgon. En hel termin. Och det funkade, när hon väl kommit till skolan stannade hon och hon fick sina betyg och har nu kommit in på ett nationellt program, säger han.
- Men för en del räcker det med ett samtal i veckan. Lite stöd och uppbackning.
Att eleverna blir sedda är viktigt. Det sa även eleven Isabel Nycander som medverkade i GT:s reportage den 25 september. Hon menade att det är alldeles för lätt att som elev "försvinna" på gymnasiet.

Effektiv metod
-Hon har rätt, menar Stefan Johannesson. Här på skolan har vi därför infört att jag varje morgon går runt och prickar av vilka elever som är frånvarande. De som inte är anmälda sjuka ringer jag upp, svarar de inte ringer jag föräldrarna och frågar varför deras son eller dotter inte är i skolan.
Metoden har fått effekt. Den olovliga frånvaron har sjunkit.
- Det här hjälper för en del, och det hjälper oss att kristallisera ut vilka som är de notoriska skolkarna. Och det är dem vi sedan jobbar aktivt med och då involveras också alltid föräldrarna, säger Stefan Johannesson.

Lite gladare ungar
Han säger också att även om skolk är ett stort problem så är de flesta elever på individuella programmet inte skolkare.
-Av de 112 elever som skrevs in i höstas jobbar jag med ungefär 25, säger han.
-Jag lyckas långt i från med alla. Men jag tror att vi fått lite gladare ungar, säger han.

"De flesta hatar skolan"

Stefan Johannesson har koll på eleverna på Individuella programmet. Den som skolkar upptäcks direkt.- Jag ringer hem till alla som är frånvarande, säger han.Svarar de inte ringer han till föräldrarna. Ibland åker han hem och hämtar eleven.