Torsdagen den 23 juni 1977 kunde Gotlands Allehandas läsare läsa om ”sex tokiga fröknar”, som under en veckas tid gjorde Gotland på cykel.
– Vi ville hitta på något tillsammans och då hade cykling på Gotland börjat komma, säger Ingela Törnell Wilhelmsson.
– Det var ett jätteskönt sätt att börja sommarlovet på efter all press, säger Lille-Mor Parling.
De har alla varit kollegor på Nibbleskolan i Jakobsberg.
– Det var så vi träffades, sen har vi spritts för vinden, säger Ingela Törnell Wilhelmsson.
Traditionen att börja sommarlovet med en gemensam cykelsemester har dock bestått.
– Det här är vårt 43:e år, säger Ingela Törnell Wilhelmsson.
– Vi har cyklat varje år sen 1977, men inte på Gotland varje år. Det här är femte gången vi är här, säger Carin Ekman.
Ingela Törnell Wilhelmsson och Christina Erenvidh är de enda två kvar från originalgänget, de andra har kommit med efter hand. 2019 års upplaga består av fem lärare i åldrarna 62 till 71.
– Vi har cyklat i Estland, Belgien, Tyskland och Holland, säger Christina Erenvidh.
– Det enda vi inte varit så bra på är att cykla i Norrland – vi har inte varit norr om Dalarna, säger Carin Ekman.
Förra året cyklade de på ön Isle of Wight, i Engelska kanalen. I år var de dock för femte gången tillbaka på Gotland, ön där allting började. Årets tur gick från Visby till Stenkyrka, vidare till Kappelshamn, Fårösund, Valleviken, Slite och Visby. När GA träffar cyklisterna är de på väg från Valleviken till Kyllaj. Att cykla är ett bra sätt att uppleva naturen och landskapet omkring dem, tycker cykelgänget, som också uppskattar den frihet som cykeln innebär.
– Med cykel är det så lätt att stanna, säger Ingela Törnell Wilhelmsson.
– Men man kommer ändå någonstans med cykel, man kan förflytta sig med lite tempo, säger Inger Svensson.
I genomsnitt cyklar de 3,5 till 4,5 mil om dagen.
– I början cyklade vi sju mil om dagen, säger Lille-Mor Parling.
Numera tar de sig runt i makligare takt. Överhuvudtaget har cykelsemestrarna blivit bekvämare med åren.
– I början hade vi med oss vår lilla skinkmacka och åt på någon kulle, släpade lakan och sov på vandrarhem. Nu är vi lite bekvämare, säger Lille-Mor Parling.