De har ridsport som friskvård
Strokedrabbade ska rida sig friska. Hitta balansen igen. Och rörelseförmågan. Uppe på hästryggen finns lösningen.
balans. Ena sidan är förlamad på Janne Lott som hade lite svårt att hålla balansen i början. Efter några varv gick det bättre.
Foto: Bengan Zettergren
- När hästen börjar gå, sprids rörelsen till ryttaren. Hjärnan utnyttjar detta och skickar signaler vidare till de trasiga nervtrådarna, berättar Leif Eriksson.
- Kroppen får hjälp att laga sig själv, förklarar han.
Han är en av kursdeltagarna som vet vad han pratar om.
- Jag fick stroke 2002 och året efter började jag ta privatlektioner på Lärbro ridskola.
- Det är en fantastisk träning, intygar han.
En termin kämpade han på hästryggen och han ångrar det inte.
Leif Eriksson kom in till lasarettet en fredag morgon. Han kände att något var fel och han kunde knappt gå. Klockan elva var han helt förlamad i ena sidan.
- Mycket i kroppen slogs ut. Det var allvarligt. Jag låg i en och en halv månad men träningen började direkt. Han berättar om mötet med sjukgymnasten första morgonen efter att han fått stroke.
- Hej Leif, nu ska vi upp och gå, sa han.
Leif bad om ett trollspö och sjukgymnasten tog fram en gåstol. Sedan var det bara att börja jobba.
Hemma läste han boken "Det gick en propp" av Anita Jekander och fick tipset att ridning skyndade på läkningen.
Efter några lektioner märkte han att det gick framåt.
- Jag hittade balansen och finmotoriken kom tillbaka på ett annat sätt.
Efter det har han drivit på i Gotlands strokeförening för att starta en ridgrupp. Förra söndagen hade ett gäng med olika förutsättningar samlats för en första tur.
Svåra skador
Några går hjälpligt med käpp. Rörelseförmågan är fortfarande inte särskilt bra.
- Så där dålig var jag när jag red första gången, säger Leif Eriksson och pekar på en av deltagarna som hjälpligt tar sig fram på kryckor.
Janne Lott har svårt med balansen och är delvis förlamad i vänster sida. Han får hjälp av tre personer för att ta sig upp på hästen.
- Det gick jättebra först men sen tog hästen ett steg, säger han.
Då hängde inte kroppen med riktigt och började luta åt ena hållet. Två personer stöttade honom. Det gick sakta men det blev bättre och bättre.
Ett djärvt steg
Med sikte på bot och bättring, sätter de sig upp i sadeln. Bosse Björkqvist har inte ridit sedan barndomen och var lite tveksam först.
- Ja, inte är jag rädd direkt men ändå, säger han och sneglar ner på marken.
Att inte kunna hantera kroppen riktigt och samtidigt sitta högt upp på en häst, känns lite osäkert.
Han erkänner att han tvekat in i det sista.
- Men hon står ju stilla nu och verkar snäll. Nu jäklar ger vi oss av, säger han och skrattar.
Börjar om
Nisse Wiberg är en riktig hästkarl. Efter att han drabbats av stroke förändrades allt. Inget är som förr.
- Nu känner jag mig ynklig.
Han har hållit på med hästar i hela sitt liv och ridit mycket.
- Blir det någon kurs, ska jag vara med. Jag tror det kan bli bra.
FAKTA
Omkring 200 personer på Gotland och 30 000 personer i Sverige får årligen stroke. Ytterligare 8 000 drabbas av TIA (transitorisk ischemisk attack), som är ett allvarligt förstadium till stroke.
Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter kranskärlssjukdom och tumörsjukdom.
Samhällskostnaden för stroke uppgår till 19 miljarder kronor per år.
Källa: Strokeförbundet
Omkring 200 personer på Gotland och 30 000 personer i Sverige får årligen stroke. Ytterligare 8 000 drabbas av TIA (transitorisk ischemisk attack), som är ett allvarligt förstadium till stroke.
Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter kranskärlssjukdom och tumörsjukdom.
Samhällskostnaden för stroke uppgår till 19 miljarder kronor per år.
Källa: Strokeförbundet
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!