De jagar inte allvarligt sjuka

Den som kan arbeta har inte rätt till sjukpenning. Ganska självklart kan man tycka. Sjukpenning får man när man är sjuk. Problemet har varit att under några år har mycket passerat som sjukdom. Människor har kunnat vara sjukskrivna för konflikter på jobbet, sociala problem, trassel i äktenskapet eller missbruk. Och kontrollen från försäkringskassan har inte varit särskilt stor.
Men nu har den ökat och det får naturligtvis konsekvenser. Personer vars sjukskrivning tidigare aldrig ifrågasatts kan plötsligt få beskedet att de inte längre får ersättning från försäkringskassan.

Ökade kostnader
-Jovisst har det varit lite slappt tidigare, säger Jerker Sjöberg, verksamhetschef vid försäkringskassan på Gotland. Men när sjukskrivningarna plötsligt började öka rejält i slutet av 90-talet så hade vi ingen metod att kontrollera dem. Det är inte förrän de senaste åren, när kostnaderna börjat påverka regeringens budget rejält som man börjat titta på det här och upptäckt att många är sjukskrivna på andra grunder än medicinska, säger Jerker Sjöberg.

Tre nya tjänster
För ett par år sedan kom direktiv att försäkringskassorna skulle bli hårdare i sin kontroll.
-Men då hade vi inte resurser att klara det, säger Inga-May Engberg. Inte förrän vi fick tre nya tjänster förra året.
Hon understryker om att man inte är ute efter de som är allvarligt sjuka. De ska naturligtvis ha ersättning. Men för att pengarna ska räcka till dem så måste man ta bort de människor som har sjukpenning utan tillräckligt medicinskt underlag som visar att de inte kan arbeta.
Det är lätt att kritisera försäkringskassan, menar Jerker Sjöberg. Men hur många arbetsgivare ifrågasätter om de anställda som är hemma från jobbet verkligen är sjuka?
Under de tre veckor som en anställd har sjuklön från arbetsgivaren är det denne som skall sköta kontrollen. Anser arbetsgivaren att en anställd är arbetsför, trots att ett läkarintyg säger motsatsen, så behöver han eller hon inte betala sjuklön. Men enligt en ny rapport med namnet Jobbet att mata puman, skriven av Patrik Engellau och Olle Rossander, framgår att detta troligtvis aldrig hänt.

Arbetsförmåga och marknad
-För den som har en anställning görs bedömningen utfirån de arbetsuppgifter hon eller han har eller har möjlighet att utföra på sin arbetsplats. För den som är arbetslös är det betydligt tuffare att få ersättning. Den personens arbetsförmånga bedöms i förhållande till hela arbetsmarknaden, säger Jerker Sjöberg. Samtidigt kan man inte var för stenhård där. En kille som varit byggnadsarbetare i hela sitt liv och blivit arbetslös kan man kanske inte kräva ska ta ett jobb i en reception.
Den som riskerar att bli av med sin sjukpenning eller sjukersättning kallas alltid till ett personligt möte på försäkringskassan.
-Vi går igenom vad som ligger till grund för det övervägandet och patienten har sedan möjlighet att komma med sina synpunkter. Sedan tar vi ett beslut och då kan den det berör överklaga till länsrätten, förklarar Jerker Sjöberg.
Överklagandena har ökat. Tidigare hade man tre-fyra om året, i dag är det ungefär lika många per månad. De ärenden som länsrätten hittills avgjort har dock inte ändrat försäkringskassans beslut.

Oklar diagnos
-Det känns viktigt att de bedömningar vi gör är rätt, säger Jerker Sjöberg. Det grundläggande i det arbetet är vilket beslutsunderlag vi har, och då framför allt de behandlande läkarnas intyg.
Läkarintygen kan ibland vara vaga, utan någon klar medicinsk diagnos eller besked om hur besvären påverkar arbetsförmågan. Läkarna vill ofta inte ta en konflikt med sin patient utan skriver ibland intyg utifrån patientens subjektiva uttryck.

Sju försäkringsläkare
-Därför finns försäkringsläkarna, säger Jerker Sjöberg. Deras uppgift är inte att träffa patienten och bedöma dennes tillstånd, utan att vara vår medicinska rådgivare, att ta ställning till om vårt underlag är tillräckligt. Sedan är det vi som tar beslutet.
Sju läkare med olika specialiteter anlitas av försäkringskassan på Gotland.