De kan se tusentals år bakåt i tiden
Studenter på Högskolan på Gotland tyckte att deras arbete borde lyftas fram och visas för fler än dem på skolan. Därför anordnades i lördags en Arkeologidag.
Arkeologi på högskolenivå har man kunnat läsa på Gotland ända sedan 1986, då i form av enstaka kurser. Men sedan i höstas har högskolan som enda högskola i landet ett treårigt arkeologiprogram.
- Ska man få jobb som arkeolog så krävs det att man har en avslutad examen och en speciell profil. Då räcker det inte med 40 poäng i arkeologi, säger Inger Österholm, prorektor och ämnesansvarig för arkeologistudenterna.
Hela 478 personer sökte till arkeologiprogrammet. 50 av dem togs in.
- Det är en stor grupp, men nästa år delas studenterna upp i två grupper, varav en har osteologi som huvudämne.
Osteolgi betyder läran om ben från människor och djur. Kunskap i ämnet kan ge svar på ålder, kön, kroppslängd och hälsa hos de fynd av människor och djur som hittas vid arkeologiska utgrävningar. Osteologer har dock ett vidare arbetsfält än inom arkeologin. Deras kunskaper behövs bland annat även inom fysik, genetik, biokemi, medicin, odontologi, rättsmedicin, zoologi och agrarhistoria.
- Det är roligt men svårt. En väldig massa latin, berättar Erik Ekengren, som läser osteologi. Varenda skrovlighet, grop eller knöl på benen har egna namn.
Arkeologidagen inleddes med korta föreläsningar av utgrävningsledare. Inger Österholm berättade om Ajvideprojektet. Utgrävningarna började redan 1983 och fynden från 75 gravar och andra områden har gett kunskaper som är en viktig pusselbit för övrig stenåldersforskning.
- Vi har hittat två ton keramik och tre ton ben plus en massa andra fynd som berättar hur människorna levde. Nästa sommar ska vi gräva ut några speciella områden vid Ajvide i Eksta, berättar Inger Österholm.
Gunilla Hallin berättade om utgrävningarna vid Liffride i Alskog. Där handlar det om bronsålder och fynden är få. Olle Hoffman redogjorde för Fröjelprojektet där man i tolv säsonger har grävt ut den vikingatida handelsplatsen med gravar, boplatser och hantverksproduktion. Och Joakim Welin berättade om utgrävningar i Västergarn som gett kunskaper om medeltiden.
- Vi har ett stort internationellt utbyte, bland annat med Australien, Ryssland och Baltikum. Nu senast är det Samoa, berättar Inger Österholm.Internationaliseringen är en viktig del i utbildningen.
Under eftermiddagen i lördags var det öppet hus och då kunde man bland annat titta in i osteologilabbet som är fyllt av ben från människor och djur. DNA-tekniken har betytt mycket inom arkeologin och används bland annat för att ta reda på släktskap mellan människor vars skelett man hittat i olika gravar.
- De skelett och andra fynd vi grävt fram på Gotland är otroligt välbevarade tack vare den kalkrika jorden och det gör att vi kan få fram mycket kunskap om människorna och hur de levde.
Den digitala tekniken är också en viktig bit i arkeologiutbildningen. I en sal satt bland andra Susanne Westergaard och visade tredimensionella visualiseringar av arkeologiska fynd. Här kunde man se hur en grav byggdes och en tredimensionell åkning över Ajvideområdet visade hur det kunde ha sett ut på stenåldern.
Så jobbar vi med nyheter