Många generationer har gått, men Annaklara Martin-Löf och Marilyn Brown, här vid besök på Ihre gård, kunde ändå finna gemensamma drag.
Annaklara är bosatt i Stockholm och är till yrket kommunikatör på Karolinska universitetssjukhuset.
Hon har förekommit på Du&jag-sidorna tidigare, det var hösten 2019. Då hade hon hittat ett skissblock tillhörande sin farmors far, fysikern Carl Benedicks, som då i en annan tid ofta höll till i trakten av Burgsvik.
Vi ska till dels återkomma dit i den här artikeln.
Rent privat har Annaklara släktband till Gotland och vistas ofta på ön. Framför allt har hon ett gediget intresse för släktforskning.
Det är så hon kommit den historia på spåren som här kommer att berättas.
Det är en historia om kärlek som inte tilläts blomstra i sena 1800-talets Visby, om blivande föräldrar som av yttre tvång skildes åt, om en graviditet som till varje pris skulle döljas och om hur den så småningom födda dottern Agnes sändes till Amerika…varefter den släktgrenen kom att höljas i dunkel från svensk horisont.
Men hela tiden fanns människor som aldrig slutade undra och aldrig slutade söka sina rötter.
Som Annaklara i Stockholm. Och som Marilyn Brown, nu pensionerad musiklärare bosatt i Nashville, USA.
Via DNA-tester fann de till slut varandra och i somras träffades de till slut, på en ö i Östersjön där allting tog sin början.
– Marilyn besökte oss i Stockholm och vi reste förstås till Gotland några dagar för att hon skulle få uppleva den miljön. För henne var det väldigt stort. Ja, för mig också.
Hur då, berätta?
– Det blev lite som att återställa det som borde varit. Det var det yttre trycket som gjorde att Agnes föräldrar tvingas isär. Den kärlek och samhörighet som inte fick finnas då får chansen att finnas nu istället.
Känns det så?
– Ja, faktiskt. I dag är det inga konstigheter att ha barn utan att vara gift. För Marilyn som är mormon var det här kanske ännu större. Hon har sin tro att de ser oss från himlen, vilket kan få Agnes föräldrar som aldrig slutade att älska varandra att träffas igen. Att hon tänker så känns fint även för mig.
Så många människor i världen, så många släkter som söndras av så många skilda skäl. Funderingar på tillhörighet och rötter, känslan att inte bottna i sig själv för att något viktigt saknas. Så många som vandrar genom livet utan att få svar.
Men låt oss ta det från början. Läs noggrant, för svängarna är många, men ibland lönar det sig att ta det lugnt.
Så här var det:
Annaklaras morfar, Theodor Matthiesen, köpte 1967 en gård i Vändburg med syfte att efter pensionen starta fårfarm. Han försökte, men mer än ett försök blev det inte.
Däremot blev det med tiden ett trevligt sommarställe där Annaklara kommit att spendera sin barndoms somrar.
Flera grenar av släkten har i dag fritidshus på ön och Annaklara tillbringar numera mycken tid i Burgsvik med omnejd.
Theodors far Svante Oliver Theodor Matthiesen (här kallad Svante) – Annaklaras morfars far och nämnde "fårfarmarens" pappa, som är central i den här berättelsen – växte upp i Visby som son till borgmästaren Svante Johan Matthiesen.
Borgmästaren som alltså var Annaklara morfars farfar. Jo, jag vet, det kan redan nu vara svårt att följa, men håll ut i väntan på kärleken.
När Svante gjorde en ogift kvinna gravid – en styggelse vid den tiden – tvingades han bort från Visby och ut till sjöss. Så småningom hamnade han på Öland där han jagade sjörövare som brittisk konsul.
Med tiden fick han fler barn, 1901 föddes den Theodor, han med fårfarmen, som är Annaklaras morfar.
Hänger du med?
Nåväl.
Vad som hände med kvinnan och det oäkta barnet var oklart, men det sägs att de försvann till Amerika. Med detta frågetecken har Annaklara levt sedan hon började söka svar – ända tills DNA kom in i bilden, i Sverige och på andra sidan Atlanten.
– Jag och mamma har letat i arkiv och ställt frågor i olika forum, men inte kommit till någon klarhet. Inte förrän vi lät DNA-testa oss en andra gång.
Det visade sig då att ett 20-tal av dotterns efterlevande gjort samma sak, och därmed kunde gåtan till slut lösas.
Så vad var det då egentligen som hände, då för snart 150 år sedan? Jo:
Svante gjorde alltså 1869 en ung statarflicka från Ihre gård med barn.
Stor skandal förstås med den tidens måttstock. För att undgå vanära skickades Annaklaras morfar därför som nämnts till sjöss medan den gravida flickan i hemlighet flyttades till Stockholm.
Flickan hette Anna Catharina Holmström och var född 1848 vid Klavreda kvarn mellan Växjö och Vetlanda i Småland som det femte barnet i en syskonskara om nio.
När hennes far, som var mjölnare, inte längre kunde försörja familjen prövades 1855 lyckan som statare på Gotland. Anna Catharinas fyra äldre syskon som var gamla nog att arbeta följde med.
Anna Catharina lämnades dock kvar som sjuårigt inhyseshjon på kvarnen och ansågs först som 13 åring gammal nog att flytta till familjens statarlänga på Austers gård i Tingstäde.
Vid 19 års ålder flyttade hon sedan från föräldrarna för att tjäna som piga i Ihre, där man just börjat dika ut myrar för odling. Anna-Catharina fick arbeta åt Gotländska myrodlingsbolaget på Ihre gård och vid Gullauser i Hangvar.
– Men av någon anledning flyttade hon hem till föräldrarna igen i augusti 1869. Sju månader senare blev hon gravid med Svante. Ingen vet hur de träffats, men om man får tro familjesägnen var de väldigt förälskade, berättar Annaklara.
Gravid i sjunde månaden, i tidig september 1870, lämnade Anna Catharina åter statarlängan i Tingstäde och bokfördes den 10 november vid Klevgränd 6 på Södermalm i Stockholm.
Var hon varit de två månader då hon saknade folkbokföringsort vet ingen. Kanske höll hon sig gömd för att gravidmagen inte skulle synas.
Och varför skickades hon alls till Stockholm? Även här finns kvarvarande frågetecken. Kanhända var det Svantes styvmor – danskan Anna Hansen som gift sig med borgmästaren sedan dennes maka Olivia dött i barnsäng – som tvingade i väg henne.
– Hon lär har styrt och ställt på Specksrum där familjen bodde. Kanske tvingade hon sin styvson att förskjuta sin kärlek för att rädda familjens heder, funderar Annaklara.
Två veckor efter folkbokföringen på Söder föddes Anna Catharinas och Svantes dotter Agnes på Skomakaregatan i Gamla Stan, möjligen på någon inrättning där ogifta flickor kunde föda utan att väcka uppmärksamhet.
Svante Oliver Theodor Matthiesen och Anna Catarina Holmström älskade varandra - men tvingades isär.
Här är vi nu, i historien. Två människor som älskar varandra, men som tvingats isär och nu har Östersjön mellan sig.
Svante, som tvingades till sjöss, kom att vänta i 29 år innan han gifte sig med en annan kvinna, Constance, och 1901 alltså blev far till Annaklaras morfar.
Svante dog 1914, men berättade för sin son Theodor, han med fårfarmen, om halvsystern på andra sidan Atlanten.
Anna Catharina träffade en tid senare i Stockholm skomakarlärlingen Carl Georg Hjert och fick med honom fick ytterligare ett barn, Agnes halvsyster Emma.
I december 1873, då Emma fyllt ett år, gifte sig Anna Catharina och Carl Georg. Agnes hann även få en halvbror innan Carl Georg 1877 avled i tuberkulos.
Fyra år gammal skickades Emma skickades till farmor och farfar i Småland medan Agnes 1880, när hon var tio, följde med ”familjen Tullgren”, som det står i arkiven, till Amerika.
Först tolv år senare flyttade även mor och syskon över Atlanten och slog sig ner i Utah, sedan Anna Catharina gift sig med en svensk mormonmissionär.
Också Agnes gifte med en svensk mormon och fick med tiden en stor familj med barn och barnbarn.
…av vilka alltså ett i sommar återsett sina rötter på Gotland, drygt 140 år efter familjens ofrivilliga separation.
Agnes Hjert - Sventes och Anna Catharinas dotter - föddes i Stockholm men levde sitt liv i Utah.
Det är inte utan att hon är en aning rörd, Annaklara, av att släkten återförenats. Så många frågor som funnits. Nu finns en känsla av att något blivit helt.
Nu när ni hittat varandra, är din mission därmed avslutad?
– Ja, det kan man nog säga. Mamma har pratat om det här i många år och att nu ha hittat varandra, det är så oerhört häftigt.
Kontakten kommer att upprätthållas framöver, det finns många på den amerikanska sidan av släkten som kan tänka sig en resa till Sverige och Annaklara och hennes mor kanske någon gång tar sig till USA.
Hur som helst känner hon att någonting nu är lagat, något som aldrig någonsin borde ha gått sönder.
Låt oss så här på sluttampen även klättra en stund i släktträdet på Annaklaras fars sida, detta ståtliga träd grenar sig rakt in i den svenska offentliga historien.
Där finns hennes farmors fars halvsyskon Caroline Benedicks Bruce, skulptör och målare, som under en vistelse i Paris kom att förälska sig i kanadensiske konstnären William Blair, med vilken hon gifte sig under år 1900 började skapa sitt sommarhem vid Själsö på Gotland – Brucebo.
Det var Caroline som gjort den teckning från Burgsvik i halvbrodern Carls block vilken var basen i det förra Du&jag-reportaget för två år sedan.
Teckning av Caroline Benedicks Bruce, som tillsammans med sin man grundade Brucebo. Hon är på långt håll släkte med Annaklara Martin-Löf.
I syskonskaran om fem fanns även systern Sophie, eller ”Atti” som hon kallades. Hon blev så småningom mormor till en av Sveriges största hjältar genom tiderna – Raoul Wallenberg.
Wallenberg hamnade 1941 i Budapest som utlandsdirektör på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget. Mellan juli och september 1944 utfärdade han en typ av skyddspass vilka kom att rädda livet på tiotusentals ungerska judar som sökt svenskt skydd.
Raoul Wallenberg togs 1945 till fånga av sovjetisk militär. Varför han arresterades är oklart och ingen vet med säkerhet vilket öde han gick till mötes. Enligt officiella sovjetiska uppgifter avled han i Lubjankafängelset i Moskva i juli 1947.
Om vi följer några andra, för all del avlägsna men icke desto mindre spännande, grenar i detta träd finner vi Raouls farfars far André Oscar Wallenberg som 1856 grundade Stockholms Enskilda Bank, föregångare till dagens SEB varifrån hela det Wallenbergska finansimperiet grenar ut sig.
Och så har vi förstås Raoul Wallenbergs halvsyster Ninas dotter Nane. Nane Maria, du vet. Inte? Jo, hon som från 1984 var gift med Kofi Annan fram till dennes död 2018.
Därmed har vi landat på Gotland även vad gäller den här rundturen, ty under Kofi Annans sista år som FN:s generalsekreterare 2006 var Jan Eliasson ordförande i FN:s generalförsamling och Eliasson har ju som bekant sommarviste i (ba-dam-tsss!) Tingstäde.
Den plats i världen vilken Anna Catharina lämnade sedan hon blivit oönskat gravid för att så småningom ge sig av till Amerika, och vars släktingar nu med hjälp av DNA funnit sina svenska rötter.