De säljer alla sina mjölkkor

Han är 38 år, har mjölkat kor i 18 år och är mycket intresserad av avel. Johan har varit i Kanada och hämtat hem embryon i början av 1990-talet och på så vis fått fram en fin besättning. Rasen är långlivad och har bra exteriör dessutom är det en högmjölkande ras, flera av korna producerar 11.500 kilo mjölk per år.
Det är en avancerad teknik att avla fram djuren men jag har alltid varit intresserad av avel, själva mjölkningen har inte varit mitt stora intresse men det måste ju göras när man har mjölkkor.
<span class='mr'>Såldes i Kanada</span>
Helst vill han sälja hela besättningen, eller åtminstone korna, till samma köpare.
Jag har dem ute på anbud men de finaste djuren kommer nog att säljas en och en, säger Johan. Det finns några fina kor i besättningen vars mormor såldes i Kanada för 400.000 kronor.
Hans bror, Bo, köpte gården vid Ringvide av föräldrarna år 2002 och Johan arrenderar stall och betesmark av sin bror.
Jag byggde ut från 50 till 83 kor samma år. Min tanke var väl att utöka men sjukdomen kom emellan så det var väl tur att jag inte gjorde det. Dessutom sänktes mjölkpriset året efter, 2003.
Han har jobbat hemma på gården sedan 1986 då han avslutade sin utbildning på Lövsta landsbygdsgymnasium.
Johan har haft ont i armarna de senaste åren och det har utvecklats till kronisk tennisarm. Han väntar på operation men väntetiden verkar lång och hans avbytarförsäkring vid LRF tar snart slut.
Jag har ätit cortison och prövat alla möjliga behandlingar men det har bara blivit värre, säger Johan. Och när man hela tiden har värk, ja, då tycker man inte någonting är roligt längre, man orkar helt enkelt inte.
<span class='mr'>Mjölkpriset sjunker</span>
Susanne Eriksson, som är sambo med Johan numera, anställdes först på gården. Men efter bara ett år hade Johan inte längre råd att ha någon anställd. Susanne fick gå tillbaka till sitt gamla jobb som personlig assistent men under tiden har de blivit ett par och bor nu i Othem.
Johan tror inte längre på någon framtid för mjölkproduktion i Sverige.
Mjölkpriset sjunker hela tiden, de senaste sänkningarna under ett och ett halvt års tid har jag förlorat 400.000 kronor. Och vi producerar den finaste mjölk som bara förvandlas till mjölkpulver och säljs i utlandet. Det gör att man tappar lusten.
Dessutom tror han att själva slutet kommer när Estland kommer i gång i EU.
Kanada har redan köpt in mark i östländerna och väntar bara på marknaden i EU. Då kommer konkurrensen att knäcka oss totalt, säger han.
Och slakteriet här i Visby kommer bara att bli ett avlivningsslakteri inom den närmaste tiden, det är jag säker på.
Johan och Susanne är dock optimister inför sin egen framtid.
Det känns skönt att ha tagit beslutet, säger Johan. Nu kan jag tänka på vad jag skall göra framöver. Det blir inte lätt att få jobb men det hade inte varit lättare om jag hade väntat med mitt beslut.
Han tror inte att det finns utrymme för hans kunskaper i avel eftersom mjölkproducenterna avvecklar hela tiden.
Men visst, det hade varit skoj att jobba som rådgivare, säger han.