De ska arbeta för att ge läraryrket en högre status Högskolan får inte magister- examensrätt
Lärare som försvinner till andra jobb, svårigheter att rekrytera till lärarutbildningarna, lärare som mår dåligt på jobbet, lärare som är missnöjda med lönen och inte minst ett skriande behov av behöriga lärare i dag och flera år framöver.Det är några av skälen till att Gotlands kommun hakade på det riksomfattande projektet Attraktiv skola, som syftar till att med olika medel, skapa en så trivsam och stimulerande arbetsmiljö att man på sikt, både kan behålla dagens lärare och utöva lockelse på ungdomar inför valet av yrkeskarriär. Gotland behöver 120 nya lärare till höstterminen.
Att göra skolan till en attraktiv arbetsplats hänger inte "bara" samman med vikten av att varje enskild skola, varje elev och varje lärare ska få ut mer än det dagens skola ger. Det handlar i grunden också om Sveriges konkurrenskraft, om hela kedjan från förskola till högre utbildning.
Med projektet Attraktiv skola fokuserar man på förskolans och grundskolans arbetsmiljöfrågor, lärarnas kompetensutveckling, utröna modeller för hur lärare ska kunna forska inom ramen för sin tjänst och så vidare.
Hela den rikstäckande satsningen som engagerar 32 kommuner/orter är samlad under Högskolan på Gotland.
<span class=MR>Enorm lärarbrist om tre år</span>
Sverige kommer att lida stor brist på utbildade lärare framöver. År 2005 beräknas lärarunderskottet ha stigit till 23000 men sjunker sedan sakta så att det år 2015, beräknas fattas 13000 lärare.
Kanske kan siffrorna justeras om förväntningarna på projektet också infrias. När några av de personer som är involverade i Attraktiv skola presenterade en delrapport i går för media, var det inte att ta fel på höga förväntningar och en myckenhet av positiva erfarenheter så här långt.
Gotlands kommun satser många miljoner på Attraktiv skola.
Det handlar om fyra miljoner i år, fem miljoner under nästa år och lika mycket under år 2004, berättar Karin Nyström som leder projektarbetet på ön.
Men vi hoppas ju också att kommunpolitikerna förstår att det inte räcker med att satsa i projektet, det viktiga kommer ju sedan när de förändringar som projektet lyfter fram också ska omsättas i verkligheten, ute i skolorna bland lärare och skolledare.
Inger Seffers från Lärarförbundet:
Vi valde att gå med i projektet för att skolorna i Gotlands kommun måste bli attraktiva arbetsplatser. Relativt många lärare på ön väljer att byta jobb. Men vi ser också att svårigheterna med rekryteringen har en annan sida och det handlar om bristen på bostäder. Flera utbildade lärare som ville till Gotland tackade nej eftersom de inte kunde ordna bostadsfrågan!
En del i Attraktiv skola handlar om att ge lärare chansen att forska på arbetstid, att fördjupa sig i ett ämne. Detta har fått ett 20-tal lärare att under ett och ett halvt år, läsa en 20-poängskurs på distans vid Tromsö universitet i Norge. Ämnena har haft stor variation, bla pojkars och flickor beteenden, undersökande arbetssätt i bibliotek, språkutveckling och lärande, social kompetens, varför har så många lärare ett mattespöke, eller ett elevaktivt arbetssätt. I höst startar en ny grupp sin aktionsforskning/studier.
<span class=MR>Lärare på inskolning</span>
En annan satsning ger fyra lärare chansen att kliva in som ersättare när rektor på skolan ska vara friställd från skolledarskapet för fortbildning tex. Det här kan ses som slags inskolning i rektorsjobbet, som numera inte har någon självskriven rekryteringsgång. 16 lärare ska stötta "sina" rektorer till en kostnad av 700000 kr.
Nu införs också något som kallas pedagogiska utvecklingstjänster för lärare. För att bättre ta tillvara på den kompetens som finns och uppmuntra till utveckling inom olika områden, inrättas ett antal pedagogiska utvecklingstjänster.
Ett 50-tal lärare ska jobba med specifika uppgifter som har att göra med arbetsmiljön, utrustningen i skolan, lokalerna, undervisning. Det kan t ex handla om att en lärare under en del av veckan arbetar som mentor eller utvecklare för att just utveckla ett språkämne. En annan utvecklingstjänst kan röra förskolan och dess arbete med lek i lärandeprocessen.
<span class=MR>Pilotförsök</span>
Som ett pilotförsök ska fem lärare från Barlingbo skola, praktisera i höst på Flextronics fabrik i Visby för att bättre förstå företagets villkor.
En frågeundersökning bland öns lärare som gav 560 svar, visade stor samstämmighet med liknande enkäter som gjorts av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund tidigare.
<span class=MR>Attraktivt jobb anser hälften</span>
Från enkäten kan noteras att 50 procent tycker att de har ett i huvudsak attraktivt yrke och nio procent att yrket är helt attraktivt, alltså utan tvekan.
32 procent menade att de har ett något attraktivt jobb, nio procent att jobbet inte är attraktivt alls.
Fråga: Om någon funderar på att bli lärare och ber dig beskriva vad som är bra och attraktivt med yrket, vilka tre positiva saker skulle du lyfta fram?
85 procent av svaren innehöll omdömen som att det är positivt att arbeta med barn, ungdomar, elever, det är stimulerande, belöningen kommer i form av nöjda och glada barn.
12 procent svarade att det är roligt att undervisa, förmedla kunskap och att arbeta med ämnen som man är intresserad av.
Anledningarna till att många inte trivs i jobbet är flera, i enkäten noteras den höga arbetsbelastningen, att det är slitsamt, att man aldrig är ledig och risken för utbrändhet som några av anledningarna till ett många lärare inte skulle välja lärarjobbet igen om de fick chansen att börja om.
<span class=MR>Låg lön avskräcker</span>
Nästan hälften angav den låga lönen som en orsak att inte börja om, om chansen gavs.
Per-Olof Sahlberg, rektor på Solbergaskolan, pekar apropå enkäten, på att många känner frustration på grund av att man som lärare har ett så stort totalansvar.
Projektet för att göra skolan mer attraktiv som arbetsplats ska pågå ett par år till.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!