Johan Månsson och Anders Flanking på en presskonferens efter årets sista viltförvaltningsdelegation, där dovhjortsfrågan togs upp.
Antalet trafikolyckor med rådjur på Gotland har under det gångna året minskat betydligt sedan toppåret 2021 – från ungefär 900 till 700. Men samtidigt som man börjat få bukt med rådjuren finns det indikationer på att öns dovhjortstam växer.
– Det här är ett ämne som kommer upp mer och mer, främst mot bakgrund av de stora problem som finns på fastlandet. Därför är det viktigt att vi tar reda på mer: Hur många är de, var finns de och hur ska vi förhålla oss till det, säger Anders Flanking, landshövding och ordförande i Gotlands viltförvaltningsdelegation, där frågan nu lyfts.
Den lilla dovhjortsstam som finns på Gotland slapp ur ett hägn för ungefär 20 år sedan och håller till runt Hall och Hangvar på norra Gotland.
– Den består i grunden av ett trettiotal individer, och från den har det knoppats av ett antal djur som rör sig i några mindre satellitflockar. Någon har setts ner mot Lärbro, men huvudsakligen håller de sig till området runt Hall och Hangvar, säger Johan Månsson, naturvårdshandläggare länsstyrelsen.
LRF Gotland har i en insändare varnat för katastrofala följder inom lantbruket om dovviltet får fäste. ”Målet måste vara noll – låt inte dovhjorten etablera sig på ön”, lyder rubriken. Länsstyrelsen har ännu inte landat i någon hållning, men man är medveten om riskerna.
– Både dovhjort och rådjur orsakar skador, men av olika slag. Rådjuren går på trädplantor och unga träd, medan dovhjortar mest intresserar sig för grödor. Problemet är att de kan bli så många. I Sörmland finns flera tusen. Om 300 av dem går på en odling kan stor skada orsakas på kort tid, säger Johan Månsson.
Men det finns annat som talar för att dovhjortarna inte kommer att ställa till med lika mycket elände som rådjuren. Bland annat eftersom de förökar sig i långsammare takt.
– De är också mer skygga. Rådjur rör sig över stora ytor och korsar därför vägar oftare, vilket ökar risken för trafikolyckor. Dovhjort håller mest till i skogen. Samtidigt är de större än rådjuren, så om man väl krockar blir konsekvenserna rimligen värre, säger Johan Månsson.
En dialog har nu inletts med jägare, markägare och andra berörda. Tanken är att kartläggningen ska leda till att dovviltet får en egen så kallad förvaltningsplan, som styr hur man förhåller sig till arten.
LRF:s nollvision kan dock uteslutas redan nu.
– Det är inte möjligt utifrån lagstiftningen. Vi kan ha målsättningar av typen ”vi ska ha så få som möjligt”, men vi kan inte ha noll som mål. Gotland lyder under samma lagar som resten av landet, säger Johan Månsson.
Än så länge finns det bara ett fåtal dovhjortar på norra Gotland. Men utvecklingen på fastlandet har lett till viss oro. "Om vi ska göra något, då ska vi göra det nu."
Och någon skyddsjakt lär det inte bli tal om inom en snar framtid.
– För att det ska bli aktuellt måste det finnas problem med konkreta skador. Sådana problem har vi inte i dagsläget på Gotland.
Men om stammen växer kan jägarna behöva ställa om, menar Johan Månsson.
– Många på Gotland jagar med hagel i dag, men dovhjort måste jagas med kulvapen och kulfång. På fastlandet, där det finns älg, kronhjort och vildsvin, är man mer van vid detta jaktsätt. Dessutom är dovhjortar svårjagade, eftersom de är skygga och lever i flock. Skrämmer du en, skrämmer du iväg alla.
Under våren hoppas man hur som helst vara klar med kartläggningen.
– Det gäller att stämma i bäcken. Om vi ska göra något, då ska vi göra det nu, när vi fortfarande har kontroll. Väntar vi för länge kan det vara för sent, säger Johan Månsson.