De vill få fler får på Gotland
Slakten av får och lamm på Gotland vände uppåt igen förra året efter två år med minskningar. I dagarna startar ett projekt som syftar till att få uppgången att bli bestående och helst fortsätta en bra bit till. - I första hand handlar det om att göra en nulägesbeskrivning, säger projektledaren Maude Fyrenius, pälsfårsuppfödare med mera i Hall.
I slutet av veckan finns det en kategori människor som kommer att märka av att projektet finns.
Enkät
Alla fårägare på ön som finns i ett register - omkring 400 personer - kommer nämligen att få en enkät att besvara.
Frågeställarna vill veta bland annat vilka investeringsplaner som de tillfrågade har och om det finns personer som har planer på att lämna andra produktionsgrenar och koncentrera sig helt på fårskötseln.
Det kan som fårfolket ser det finnas skäl, eftersom såväl mjölk som kött och fläsk är utsatta för en mycket hård priskonkurrens från utlandet just nu och därför har svårt med lönsamheten. Så är det inte inom fårnäringen.
Här finns i stället ett väl tilltaget utrymme för expansion och lönsamheten är bättre, inte minst tack vare att EU-stödet nu genom gårdsstödet blivit betydligt mer intressant för den som har betesmarker. Fårfarmarna seglar i medvind.
Ersätter kor?
Fårfolket menar att de betesmarker som blir lediga när mjölkproducenter slutar mycket väl kan utnyttjas för utökad fåruppfödning. Det som förmodligen avhåller en del från att satsa fullt ut på lammen är tradition och någon form av mentalt motstånd.
De klarar sig
Från den tid då bonden skulle ha lite av varje på gården hänger föreställningen kvar att man inte kan leva enbart på får. Nu finns det bevisligen ett antal gårdar som klarar av detta.
Med enkäten hoppas fårförespråkarna få fram vad det är som hindrar en utökning av näringen. En kvalificerad gissning är att sammanställningen av svaren kommer att peka på ett det finns ett stort behov av rådgivning.
Om gissningen är riktig kommer det att finnas resurser för att sätta samman passande rådgivningspaket.
Utrymme finns
Konsumtionen av lammkött i Sverige är inte särskilt hög. Den ligger - efter det att en rejäl ökning har skett - på omkring ett kilo per person och år, vilket är försvinnande lite jämfört med kött och fläskkonsumtionen.
Trots den blygsamma förtäringen av lammkött har vi inom landet bara en självförsörjningsgrad på 38 procent. Det finns plats för fler lamm.
För Swedish Meats del skulle det vara önskvärt med en slakt på 2 000 lamm per vecka och för Gotlands del skulle det vara passande med omkring 250 slaktlamm i veckan.
Så jobbar vi med nyheter