De vill göra ön rättvisemärkt

Om kommunen skulle vara beredd att betala 50 öre mer per drucken kopp kaffe skulle det betyda klart förbättrade livsvillkor för u-ländernas kaffebönder. Det menar Emelie Persson, som arbetar för Rättvisemärkt.
- Det handlar om en så grundläggande sak att kaffebönderna ska slippa gå med förlust och kunna få pengar av den internationella organisationen Fairtrade som kan användas till att bygga skolor, borra brunnar eller ordna sjukförsäkring åt arbetarna, säger Emelie Persson.

Bättre villkor
Organisationen Fairtrade, som Rättvisemärkt är den svenska delen av, arbetar för bättre villkor för dem som odlar och framställer de kolonialvaror som säljs i västvärlden. De organiserar arbetare i u-länder och hjälper dem bilda odlarkollektiv som ska skapa bättre arbetsvillkor för bönder och lantarbetare.
- Producenterna licensieras och när de klarar de kriterier som ställs upp kan de få en pott pengar av organisationen Fairtrade, säger Emelie Persson.
Hon menar att de rättvisemärkta produkterna inte är mycket dyrare än de som säljs av konventionella företag, men att märkningen ger oss konsumenter en möjlighet att kontrollera de villkor under vilka varorna produceras.
- När du köper bananer, nötter eller ett par jeans från ett vanligt företag har du ingen aning om det är barnarbetare som tillverkat varan. Någon måste också betala för de billigaste varorna, nu är det arbetarna i u-länderna som gör det med sin hälsa, säger Emelie Persson.
Isabell Enström, också hon gotländska, vill starta ett arbete för att göra Gotlands kommun till en så kallad "Fairtrade city", en rättvisemärkt stad.
Det innebär att kommunen ska kunna erbjuda rättvisemärkta produkter inom ramarna för kommunens avtal.

400 diplomerade städer
- Vi skulle aldrig tillåta svenska mjölkbönder att använda barn- eller slavarbete i ladugårdarna. En generation tillbaka saknade vi kunskap om förhållandena i u-länder, men nu vet vi hur de har det, säger Isabell Enström.
Diplomeringen "Fairtrade city" delas ut av organisationen Rättvisemärkt och är relativt ny i Sverige. I landet har Malmö, Munkfors, Lund, Örebro och Norrköping diplomerats.
I övriga världen finns cirka 400 städer som antagit kriterierna som även inkluderar ett utbud av rättvisemärkta produkter hos stadens privata aktörer som butiker, restauranger och hotell.