Det är forskare vid Lunds Tekniska Högskola som vill borra på södra Gotland för att undersöka möjligheterna att förvara koldioxid utanför den sydligaste delen av ön. Enligt ett EU-direktiv ska alla medlemsländer titta på förutsättningarna för att lagra koldioxid.
– Förutsättningen för lagring är en sedimentär berggrund, och det finns i princip bara i sydvästra Skåne, på Gotland och i södra Östersjön, säger Jan-Erik Rosberg, biträdande lektor vid Lunds Tekniska Högskola, till GT.
Han ansvarar för en del av ett internationellt forskningsprojekt, som kallas för Borriggen, eller Riksriggen. Borriggen gör det möjligt att få upp långa, sammanhängade bergsprov.
– På Gotland handlar det om att borra 600-700 meter ned. I berggrunden utanför sydligaste delen av Gotland och ut i havet finns en reservoar på det djupet. Det vi vill undersöka är förutsättningarna att lagra koldioxid där. Då krävs att berget ovanför är tätt så att det inte blir läckage, berättar Jan-Erik Rosberg.
Flera företag som är verksamma på Gotland är intresserade av lagring av klodioxid. Cementa, SMA Mineral och Nordkalk deltar i projektet Bastor 2, som studerar förutsättningarna för att lagra koldioxid djupt under Östersjöns botten. – I vår fabrik i Norge testar vi nu olika tekniker för att avskilja koldioxiden, det är ett pilotprojekt inom cementindustrin i världen. Jag tror att om 15-20 år behöver vi nog lagra koldioxid, åtminstone tillfälligt, säger Stefan Sandelin, Cementa.