De vill rädda vävmaskinerna
För tre år sedan räddade andelsföreningen Hablingbo Ullspinneri ett antal spinnmaskiner från att försvinna från ön. Nu har turen kommit till tre gamla maskinvävstolar, som annars riskerar att skrotas.
Vägg i vägg med ullspinneriet står objekten för nästa räddningsaktion, tre gamla maskinvävstolar. Vävstolarna som är från mitten av 1900-talet, fanns en tid i Roma innan de hamnade i Fardhem, där de nu står och riskerar att bli skrotade.
För att förhindra att så sker, har andelsföreningen Hablingbo Ullspinneri, med Kristina Torsson, Kicki Trodin och Jannicke Voest i spetsen, startat en insamling där folk kan köpa andelar i maskinerna för 1 000 kronor styck.
Maskinerna i sig är inte särskilt kostsamma, däremot lokalhyra, el och det arbete som krävs för att få igång dem. Det är ett tag sedan de användes och på lastpallar på golvet, står massvis med delar.
- Allt ska gås igenom, det är ett stort och tidskrävande arbete, säger Kicki Trodin, som driver Ateljé Huskroken och som engagerat sig i de gamla vävstolarna.
Förhoppningen är att maskinvävstolarna, istället för att skrotas, ska sättas i drift. Det innebär att man i ännu större utsträckning skulle kunna förädla ull på Gotland.
- Jag har ett djup engagemang i ullnäringen på Gotland och jag tror på att skapa ett textilproduktionscenter här på ön. Det finns ett intresse att tillföra ytterligare led i förädlingsprocessen och fler och fler fåruppfödare tittar på pälsen när de avlar, säger Kicki Trodin.
I dagsläget finns ulltvätteriet i Martebo, ullspinneriet i Fardhem och färgeriet i Ateljé Huskroken i Ronehamn. Det är således möjligt att få fram ett garn av gotländsk ull, som är spunnet och färgat på ön. I och med vävstolarna skulle det bli möjligt att även producera tyger. Det handlar dock inte om storskalig produktion, tvärtom, tror Kicki Trodin.
- Vi måste skapa unika gotländska produkter. Folk uppskattar kvalité och bra formgivning, säger hon.
Kompetent personal
Men innan arbetet med att ta fram produkter sätter igång, måste finansieringen lösas. Fruntimmerssamfundet har gått in med 9 000 kronor och Leader+ med 15 000 kronor, vilket räcker en bit på vägen, men det krävs ytterligare bidrag för att få igång verksamheten och naturligtvis kompetent personal som kan arbeta i väveriet.
- Vi måste ha tag i folk som kan sköta vävstolarna, som är intresserade av maskiner och vävning, säger Kicki Trodin.
Gotlands läns folkhögskola har intresserat sig för de gamla maskinvävstolarna och på sikt är det möjligt att de kommer kunna utbilda personal till väveriet.
Så jobbar vi med nyheter