Under hösten har diskussionerna kring upphandlingen av den framtida färjetrafiken varit intensiva särskilt. I slutet av oktoberbestämde sig Gotlandsupproret till slut för att direkt försöka påverka statsminister Fredrik Reinfeldt och satte bland annat in en helsidesannons, det man kallar för ett "nödrop", i rikspress för att föra fram sitt rättvisekrav.
32 knop
Kraven innebär att man vill sänka de nuvarande färje- och fraktpriserna, att inte backa på hastigheten när det gäller de 2 200 basturerna. Målet är att nå en långsiktig gotlandstrafik där exempelvis hastigheten inte sänks under 28 knop utan snarare, med hjälp av ny teknik, höjs till 30-32 knop. Dessutom vill man att gotlandstrafiken ska klassas om. Trafiken klassas i dag som "olönsam kollektivtrafik" men bör, enligt Gotlandsupproret, ingå i klassen "infrastruktur".
För att nå dit vill därför Gotlandsupproret att man så att säga ska sitta ner i båten i ett läge som man i dag beskriver som kaosartad.
- Vi befinner oss just nu i en situation som är som hela havet stormar, det är rörigt, och då är det klokast att sitta still, säger Gunnar Bendelin från Gotlandsupproret.
Vill vinna tid
Rent konkret vill de därför att det nuvarande avtalet, som löper ut 2017, förlängs 2-4 år. Alternativet är att man upprättar ett kort avtal på samma tid. Syftet är att vinna tid, att skapa det man kallar för ett andrum.
- Det sker extremt mycket på fartygs- och rederisidan, säger Gotlandsrupprorets teknikkunnige, Rune Kahlbom.
Han berättar hur det med ny teknik går att minska bränsleförbrukningen bland annat med nya skrov som innehåller kanaler och med andra propellrar.
- Det går att designa båtar som båder är miljövänliga och som går 28 och till och med 32 knop, säger Rune Kahlbom.
Han påpekar att dagens dieseldrivna färjor är alltmer förlegade och ser ett tänkbart drivmedel i metanol som går att lagra i skrovet.
En omklassning av gotlandstrafiken ger stora ekonomiska fördelar menar Gotlandsupproret. Genom en omklassning kan längre kontrakt skapas, på upp till 30 år, vilket gör att avskrivningen av båtarna blir längre.
- Avskrivningen är i dag på tio år vilket innebär en kostnad på 300 miljoner per år, en avskrivning på 30 år innebär en kostnad på 100 miljoner per år, säger Ted Ljungqvist och fortsätter:
- Det är pengar som till exempel kan användas till lägre frakt- och färjepriser.
- Vi vill att man drar i bromsen och sansar sig lite så att vi kan skapa förutsättningar för ett avtal som kan gälla i 20-30 år, avslutar Gunnar Bendelin.