De vill skapa ny industri

Den odling som för bara ett par år sedan var mycket kontroversiell och rent av olaglig ses idag som en av spjutspetsarna i gotländskt lantbruk.
Då var det ett par enskilda lantbrukare - Benny Nilsson och Dan Malmros - som i industrihampan såg en chans till utveckling och förbättrad överlevnad för både lantbruk och landsbygd.
Och de drev sin linje trots mothugg.
Idag har de fått hela etablissemanget med sig. I stort sett.
Först var det EU-domstolen som gav de svenska hampaodlarna rätt, sen kom svenska regeringens beslut (mars 2003) att ändra narkotikalagstiftningen så industrihampan blev laglig.

Hoppas på vitamininjektion
Och sedan mars i år driver de tillsammans med Hushållningssällskapet på Gotland och ytterligare några intressenter, och med stöd av statliga LBU-pengar (landsbygdsutveckling), ett projekt för att få igång odling av hampa i större skala och skapa en marknad för dess produkter.
Genom att återintroducera industrihampan hoppas man kunna: "revitalisera det gotländska jordbruket och ge den gotländska ekonomin en vitamininjektion", som projektets målsättning formulerades vid starten i våras.
34 lantbrukare runt om på ön nappade omedelbart på hampaprojektets idéer. De tecknade i våras odlingsavtal med Gotlands industrihampa, som Benny Nilssons och Dan Malmros bolag heter, och har den här säsongen odlat sammanlagt 70 hektar hampa.
-De satsade på den här odlingen trots att det inte finns några pengar i det än, bara kunskapsinhämtning, säger Benny Nilsson.
Men på sikt kommer även pengarna, lovar han.
-Det finns en lönsamhet. Om några år kommer det här att ge pengar. Annars skulle vi inte ha hållt på i fem år, säger Dan Malmros.
Ett viktigt steg på vägen mot lönsamhet är att få odlingen godkänd som energigröda. Då utgår nämligen både gårdsstöd med 1800 kronor per hektar och energistöd med 400 kronor per hektar.
-Och dessutom får odlingen ske på uttagen areal, det vill säga mark som ligger i träda, förklarar Tomas Persson, projektledare på Hushållningssällskapet.
Enligt EU:s regler får man odla industrihampa som energi.
Men det svenska jordbruksdepartementet har begärt undantag från den här regeln med hänvisning till folkhälsan.

Vill bygga beredningsverk
-Jordbruksdepartementets tjänstemän skickade anmälan om att utesluta hampan från stödsystemet till Europakommissionen bara en dag innan ett enigt jordbruksutskott föreslog regeringen att godkänna odling av hampa för både energi-, fiber- och proteinändamål, berättar Tomas Persson.
Nu hoppas han och övriga i projektet att ingen ny begäran om undantag lämnas in. I så fall kan odlarna räkna med pengar från stödsystemet till nästa års odling. Men om det verkligen blir så vet man ännu inte.
I väntan på klartecken för energiodling jobbar man med att bygga upp en förädling av såväl fibrer som frön.
-Vår ambition är att skapa en ny industri där lantbruket bidrar med råvara, förklarar Tomas Persson, Benny Nilsson och Dan Malmros.
Inom ett par, tre år hoppas de att ett beredningsverk för hampafibrer ska stå klart. Någonstans på mellersta Gotland.
-Vi har en plats och en fastighet i åtanke. Men det är bara lösa planer än så länge, så vi vill inte gå närmre in på var den ligger, säger de litet hemlighetsfullt.
Tillståndet till beredningsverket beviljades av Jordbruksverket för ett par veckor sedan. Men det ska även pengar till innan det kan byggas.
-Vi räknar med att kunna ha det i gång om ett par år, säger Tomas Persson.
-Nja, säg snarare, tre, fyra år, säger Benny Nilsson.
Samtidigt som man planerar för beredningsverket och den vidare användningen av fibrerna pågår försöksverksamhet i samverkan med Livstek i Visby för att ta fram olika livsmedelsprodukter med hampafrön som bas.
Kallpressad hampaolja är en produkt.

"Hela kan användas"
-Oerhört nyttig, säger Tomas Persson. Kanske den nyttigaste vegetabiliska olja som finns.
Han tar fram en påse hampamjöl, som har högt proteinvärde, kan användas som vegetariskt (och veganskt) alternativ i färsrätter och liknande. Fröna kan också förädlas till en rad ostliknande produkter, berättar han.
-Hampafröna - eller nötterna, för egentligen är det nötter - kan i princip användas på samma sätt som sojabönor. Man kan säga att det är ett inhemskt alternativ till sojabönan, fortsätter Tomas Persson.
Det är bland annat den mångsidiga användningen av hampan som från början fick Benny Nilsson och Dan Malmros intresserade av odlingen.
-Hela växten går att använda. Du kan göra nästan vad som helst av hampa, säger de.
I flera europeiska länder går den mesta industrihampan till bilindustrin. Tidigare var den huvudråvara vid papperstillverkning. Men man kan även göra plaster av hampa, och konstgjord kalksten.
-Vi vill inte låsa oss vid bara en användning här på Gotland. Vi vill hålla alla dörrar öppna, säger Tomas Persson.
Inom lantbruket tror Benny Nilsson och Dan Malmros mycket på hampan som strömaterial. Och försök med att använda odling av industrihampa för att upparbeta rötslam pågår.

Bättre kretslopp
Hampan anses ha mycket goda egenskaper som jordsanerare och Industrihampeprojektet hoppas kunna bidra till ett bättre kretsloppstänkande. Man hoppas på ett samarbete med tekniska förvaltningen när det gäller rötslammet.