Delade meningar om öns nyckelbiotoper

Nyckelbiotopsinventeringen är ett projekt som går ut på att kartlägga områden med höga naturvärden och områden där man kan förvänta sig att finna hotade arter.
Bland de gotländska skogsägarna råder delade känslor när det gäller mark som utses till nyckelbiotop. Det finns skogsägare som tycker att staten inte har med den privata egendomen att göra. Staten betalar en intrångsersättning till skogsägaren för en mark som klassats som nyckelbiotop. Ersättningen är vad staten anser att skogen är värd.
Det har gjorts nyckelbiotopsinventering i samtliga av öns socknar tidigare men en inventering är någonting som aldrig blir riktigt klarti framtiden kan man mycket väl hitta nya nyckelbiotoper. Här är lite av resultatet från de senaste inventeringarna i åtta av öns socknar.
Bunge
I två omgångar, 1994 och 2001, har det utförts nyckelbiotopsinventering i Bunge socken. Vid skogsvårdsenheten uppger man att det återstår skogsmarker att inventera, främst militärens marker. Det mesta av den privata marken är inventerad men man kommer sannolikt att påträffa nyckelbiotoper även i framtiden.
Hittills har man påträffat 59 nyckelbiotoper med en areal på cirka 432 ha i Bunge varav 408 ha är skogsmark.
I nordvästra delen av socknen finns hällmark med nyckelbiotoper knutna till gammal och senvuxen tall. Här har man påträffat flera arter av insekter som idag är mycket ovanliga i skogen som exempelvis: reliktbock, svart praktbagge och gulfläckig praktbagge. De här insekterna trivs i soliga lägen och lever i barken på gamla tallar eller i döda träd. Man vill därför att dessa områden ska lämnas orörda så att mängden av döda träd kan öka i framtiden.
Hällmarksskogen utgör 80 procent av nyckelbiotopsarealen i Bunge socken.
Hejnum
I Hejnum har inventering utförts 1997, 1998 och år 2002. På kyrkans marker pågår nyckelbiotopsinventering och dessa finns därför inte redovisade i sin helhet. Total har Hejnum hittills 56 nyckelbiotoper samt 12 områden med höga naturvärden påträffats med en sammanlagd skogsareal på cirka 244 ha.
Vid skogsvårdsenheten uppger man att Hejnum är en relativt nyckelbiotopstät socken med många gamla , biologiskt sett, värdefulla skogar. Det är främst kalkbarrskogar och hällmarksskogar.
Även här vill man göra det gynnsamt för insekter som lever i barken på gamla tallar och i döda träd. Lämnas den här naturen orörd ökar de biologiska värdet.
Lärbro
I Lärbro socken har man utfört den här typen av inventering i två omgångar1994 och 2001. Även här pågår inventeringen fortfarande på kyrkans marker och är ännu inte slutförd.
Hittills har man funnit 77 nyckelbiotoper och 24 områden med höga naturvärden på en skogsmarksareal på cirka 214 ha.
Nyckelbiotoperna i Lärbro socken är främst koncentrerade tillö den södra delen kring Vägumeviken och Hammarsängen.
Fleringe
Fleringe socken inventerades 1997 och 2001. År 1997 påträffades främst lövskogar medan 2001-års inventering koncentrerades till barrskogar.
Totalt hittades 62 nyckelbiotoper med en sammanlagd areal på 341 ha och fem områden med höga naturvärden med en sammanlagd areal på 3 ha.
Man reserverar sig för att det kan påträffas flera områden i framtiden. Bland annat militärens marker har ännu inte inventerats i Fleringe.
11 av de 62 nyckelbiotoperna utgörs av lövskog och har en sammanlagd areal på 45 hektar.
I hällmarksskogarna är det främst sällsynta barklevande skalbaggar man vill värna om samt ett antal sällsynta marksvampar.
Hejde
I Hejde har inventering utförts år 1994 och kompletterats i år.
Totalt har man funnit 23 nyckelbiotoper samt 14 områden med höga naturvärden på en sammanlagd skogsareal på 97 ha.
Hejde är fattig på nyckelbiotoper på privat mark jämfört med andra socknar. Orsaken till detta sägs vara att skogarna i Hejde har skötts produktionsinriktat vilket fått till följd att vissa biologiska värden har gått förlorade.
Väte
Väte var en av de första socknarna som inventerades. Man påbörjade inventeringen 1993 och kompletterade i år.
Total har man i Väte hittills hittat 23 nyckelbiotoper samt 11 områden med höga naturvärden med en sammanlagd skogsareal på 83 ha.
Även Väte är fattig på nyckelbiotoper på privat mark jämfört med andra socknar. Det finns dock gamla s k bondeskogar kvar som under lång tid har använts till bete och plockhuggning av ved och virke. Ett sådant område ligger i trakterna kring Norrbys på gränsen till Atlingbo socken.
Gammelgarn och Östergarn
I Gammelgarn och Östergarn har nyckelbiotopsinventering utförts vid flera tillfällen under åren 1994-1998 och har även kompletterats i år.
Totalt har man hittills påträffat 65 nyckelbiotoper och 29 områden med höga naturvärden med en sammanlagd areal på 263 ha. Gammelgarns och Östergarns nyckelbiotoper redovisas tillsammans eftersom många av Östergarns skogsfastigheter ligger insprängda i Gammelgarns socken.
Nyckelbiotoperna består till största delen av barrskog. I granskog har man funnit den på Gotland mycket sällsynta garnlaven som enligt inventeringen tyder på skogar med lång kontinuitet och hög luftfuktighet.