demensvård
Bred kunskap, bra värdegrunder och en stabil vårdorganisation är a och o för en god demensvård. Det menade Umeå universitets professor P-O Sandman under gårdagens föreläsning om att skapa livsrum och livskvalitet för demenssjuka.
Kopplingen mellan tanke och handling slutar fungera. Man ser en gaffel men minns inte längre vad den ska användas till. Känslan av en full urinblåsa slutar påminna om att man behöver gå på toaletten. Anvisningar och förklaringar blir oläsbara signaler. Med demensen följer ofta apati, brist på omdöme och känslobortfall.
Orsakerna till demens är flera. Den vanligaste är någon form av hjärnsjukdom. Hälften av alla som drabbas av demens får det på grund av Alzheimers. Många demensliknande symtom beror på andra sjukdomar och tillstånd. Omkring var tionde demenssjuk har behandlingsbara orsaker. En snabb och riktig diagnos, med efterföljande behandling, ses därför som oerhört viktig. Frågan drivs hårt av flera intresseorganisationer.
Vanligast är sjukdomen bland äldre. Omkring 7 procent av Sveriges befolkning över 65 år är svårt demenssjuk. Över 80 år, var femte person. Sammanlagt har cirka 200000 svenskar någon form av demens. En miljon är anhöriga och många av dem är hemvårdare.
<span class=MR>Tuffare miljöer</span>
Samtidigt skapar nedskärningar inom vården allt tuffare miljöer för såväl personal, anhöriga som demenssjuka. Allt fler röster höjs för att belysa situationen och under hösten genomför Demensförbundet informationskampanjen "På väg mot god demensvård". I går hade Dementia Gotland bjudit in professor P-O Sandman till Pingstkyrkan, för att tala om hur man skapar livsrum, livskvalitet och kunskap.
Lösningen är sällan att flytta den demenssjuke personen för att han inte "passar in", utan den står nästan alltid att finna bland personalen, sade han och poängterade därefter att han var full av beundran för demensvårdare, som orkar med och strävar efter att göra så gott de kan med givna resurser.
Däremot, menade han, behöver de få rätt verktyg för att bedriva en riktigt god demensvård.
Vikten av bra personalhandledning och -utveckling kan inte nog betonas, tyckte han och gav flera exempel på detta.
Ofta saknas långsiktighet i kompetensutveckling, rekrytering och personalstöd, sade Sandman och kritiserade den ofta rådande uppfattningen att vårdpersonal alltid är utbytbar. Inom vård av demenssjuka blir konsekvenserna extra påtagliga, eftersom kontinuitet, igenkänning och en ömsesidigt utvecklad kommunikationsförmåga kan vara avgörande för den sjukes livskvalitet och välmående
För att nå målet med en god demensvård behöver ovanstående och fyra kunskapskriterier uppfyllas, enligt Sandman.
- Fakta: om sjukdomar, symtom, läkemedel, biverkningar, risker och möjligheter. Mycket information går att hitta via internet och det har också skrivits många böcker och avhandlingar kring demens, sade han.
- Moralisk kunskap: att vårdarna utvecklas och ges utrymme att ha en kontinuerlig dialog om värdegrunder som individualitet, trygghet, rätt till självbestämmande och rättvis fördelning av resurserna. Det sistnämnda betyder inte att alla ska få lika mycket tid, utan att den som behöver mest stöd ska få det.
- Innebördskunskap: att förstå vad det innebär att vara dement, hur det känns att inte kunna kontrollera sin blåsa, hitta i hemmet eller kunna klä sig själv. Här spelar vårdarens bemötande och känsla en viktig roll, sade Sandman och påpekade att det för den sjuke inte handlar om att inte vilja, utan om att inte kunna.
- Åtgärdskunskap: vad och hur man gör i kontakten med den demenssjuke.
Inlärda beteenden kan frigöras om klimatet är det rätta, sade han och menade att det bästa oftast inte är information och direkta kommandon, utan att försöka kringgå tanken på handlingen och se till att den sker per automatik.
Att dra ut en köksstol och säga "varsågod och sitt" kan skapa låsningar, medan prat om den senaste hockeymatchen medan man häller upp kaffe i en framdukad kopp, kan resultera i att den demenssjuke utan att reflektera sätter sig ner vid köksbordet.
Båda alternativen tar lika lång tid, men upplevs helt olika. Demensförbundets hjälpmedelshandbok tipsar om flera sådana lösningar.
Så jobbar vi med nyheter