Under åren 2018 och 2019 minskade antalet nya fall av cancer med cirka 50 om året och förra året rapporterades 435 fall in till Socialstyrelsen. Det kan jämföras med 2017 då antalet var uppe i 536.
– Det är en ganska kraftfull nedgång, säger Mats-Ola Rödén och tillåter sig att spekulera i orsaken:
– 30 procent av all cancer är livsstilsrelaterad och är det så att vi på ön börjar förstå det, så är det ju helt fantastiskt. Det behövs en lite längre tid för att se det hela, men två år är ändå en början på en trend.
Minskningen gäller det totala antalet fall av samtliga cancerformer och gäller också de vanligaste cancerformerna; prostatacancer, tjocktarmscancer, hudcancer, malignt melanom och bröstcancer. Däremot ligger Gotland över rikssnittet totalt, sett till antal fall per 100 000 invånare (med åldersskillnaderna mellan olika regioner borträknad). Och även om cancerfallen minskat sedan 2017, så har de på en tioårsperiod ökat med drygt 30 procent. Gotland har dessutom många äldre invånare och vården på ön står inför framtida utmaningar.
– Den stora vågen är på väg in nu när 40-talisterna blir över 80, och vi vet ju att ju äldre vi blir desto fler sjukdomar drabbas vi av, både cancersjukdomar och andra sjukdomar. Vår befolkning är redan 25 procent över 65 år, säger Mats-Ola Rödén.
Därför kommer vården på Gotland att behöva ställa om, berättar han. I framtiden ska även till exempel cancerpatienter kunna få en stor del av sin vård i primärvården istället. En prostatacancerpatient ska kunna få sin medicin där eller kanske träffa en specialistläkare som skickats ut för att komma närmare patienten.
– Vi behöver strukturera om vården så att sjukhusvården blir det lilla och hemmavården blir det stora. Annars kommer vården att äta upp alla andra verksamheters möjligheter till utveckling, som socialtjänst, skola och barnomsorg, säger Mats-Ola Rödén.
– Sjukhuset ska vara till för operationer och olyckor.
Förändringen ska börja redan 2021. Primärvården ska få mer resurser för att kunna lägga mer tid på förebyggande arbete, till exempel livsstilssamtal där patienten får svara på frågor om hur de äter och sover och om alkohol- och tobaksvanor.
– Vi har ett 30-tal miljoner som kommer in för att klara det här. Det gäller att ställa om, säger Mats-Ola Rödén.