Deras brott är att de inte har skrivit namn på redskapen

Det var flera fritidsfiskare vid öns kuster som i söndags eller måndags saknade sina ryssjor när de skulle vittja dem. De var spårlöst försvunna. Stulna?
Nej, ryssjorna hade tagits i beslag av antingen kustbevakningens personal eller av särskilda fisketillynsmän. Om ägarna till äventyrs skulle vända sig till polisen och uppge sig som ägare till redskapen blir de brottslingar och riskerar att bli dömda till dagsböter.

Gotland2002-08-13 04:00
De sjutton dubbelryssjor som i helgen togs i beslag ligger nu på bakgården till det tillfälliga polishuset i Visby tillsammans med ett antal demolerade bilar och en del annat. De beslagtagna redskapen luktar inte helt fräscha.
Varför togs ryssjorna upp ur vattnet och plockades in till polisen?
Det viktigaste skälet var att ägarna försummat att märka sina redskap med namn och adress. I något fall röre det sig om fiske på enskild vatten dessutom.
­Det är väl inte något jätteläbbigt brott precis, säger stationschefen för kustbevaktningen i Slite, Sven Bertil Berg. Men bestämmelsen om märkning har funnits så länge nu att vi tycker att vi kan bli lite strängare.
Han understryker att detta med att plocka upp och beslagta omärkta redskap inte står högst upp på prioriteringslistan, men några beslag har gjorts under sommaren.
<span class=MR>Tillsynsmän</span>
Det är inte bara kustbevakningen som spanar efter anonyma och olagliga fiskeredskap. Det finns också ett antal fisketillsynsmän, 15 stycken närmare bestämt, som jobbar med samma sak oberoende av kustbevakningen.
Tillsynsmännen är frivilliga icke avlönade personer som gått en fastställd utbildning och fått en auktorisation av länsstyrelsen. Tillsynsmännen är om man så vill en sorts fiketrs ordningvakter.Tillsynsmannen har rätt att ta egendom i beslag. Han har också rätt enligt polislagen att i vissa falla använda våld vid utförande av tillsynen.
­ Nu har vi också fått tillgång till båt, berättar en av tillsynsmännen för GA.
Han framhåller att aktiviteten kommer atta ökas framöver. Han vill dock inte skylta med sitt namn i tidningen.
Enligt bestämmelserna måste alla fiskeredskap vara märkta med namn och adress. Det skall också anges om ägaren är yrkesfiskare eller fritidsfiskare.
En enkel märkning på klubba eller kula räcker.
­Tidigare har vi gjort så att om vi bara vi kunnat se skymten av ett telefonnummer har satt på en lapp med anmärkning om att märkningen måste förbättras, berättar Berg.
<span class=MR>Slut på mjuk tolkning</span>
Nu tycker man emellertid att det får vara slut på den mjuka tolkningen av fiskeriverkets paragrafer. Nu plockar man upp nät och ryssjor som inte har den föreskrivna märkningen. Redskapen transporteras till polisen och beslagen polisanmäls.
Ger sig ägaren till känna kan han bli straffad med dagsböter för sitt brott att inte namna redskapen. Men att ge sig till känna är också enda chansen att få tillbaka redskapen. Det blir alltså en balansgång här för ägaren: Betala böter och få redskapen tillbaka, eller strunta i allt och förlora redskapen.
Dock är det inte säkert att redskapen återlämnas. Det kan också bli så att de förklaras förverkade och säljs på auktion.
Varför är det viktigt med namn på redskapen?
Enligt Sven Bertil Berg är den främsta anledningen för namnpåskrifter att det skall bli möjligt att kontrollera att en fiskare inte använder mer redskap än han har rätt till. Eller att han inte bedriver riktat fiske under förbudstid till exempel.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om