Desertost som specialitet Stava gård startar mejeri

Inger von Corswant berättar hur hon var med när hennes farmor gjorde ost. Hon fick ta över farmoderns gamla ostformar och har själv fortsatt att göra ost.
Jag tycker om att göra ost som jag bland annat har gett bort som presenter och julkappar. Nu bygger vi upp ett gårdsmejeri på Stava och det känns roligt, säger hon.
Stava gård har mjölkkor och det blir på komjölk som Stavas ostar ska göras av. I första hand blir det dessertostar i verksamheten som startar i liten skala.
<span class=MR>Produktion av fårost</span>
I Hangvar finns sedan tidigare Häftings gårdsmejeri med produktion av fårost. Med på helgens kurs var också Maria Uhlén från Häftings, tillsammans med gotlänningar som har funderingar på att våga starta gårdsmejeri.
Vi tror på en småskalig livsmedelsförädling på Gotland och vill inspirera och förmedla kontakter och kunskap, förklarar Veronica Östling vid Hushållningssällskapet, nyinflyttad till Gotland från Jämtland.
I Jämtland finns ett 40-tal gårdsmejerier, bland dem Skärvångens bymejeri med många anställda. Om den verksamheten berättade Tor Norrman från Skärvången i Föllinge och en av ostseminariets föreläsare.
<span class=MR>Olika sorters ostar</span>
Skärvångens Ädla, en blåmögelost, Skärvångens Mäster, en röd kittost, Skärvångens getmese, Skärvångens getbrie och Skärvångens getfeta, också en inlagd salladsost, det är den i glasburk, frestade Tor och erbjöd provsmakning.
Från Linnégatans ostaffär i Göteborg kom Maria och Alex Kober för att berätta om verksamheten som rymmer såväl matrecept som hembakat bröd och med ett sortiment s nu innehåller upp emot 300 ostsorter från hela världen.
Vi vill förstås också få kontakt med gotländska gårdsmejerier och förstås gärna kunna erbjuda gotländska ostar, säger Alex Kober som också var en av föreläsarna.
På plats bland föreläsarna var även Susanne Welin-Berger, vd och agronom vid Livstek, centrum för praktisk livsmedelsteknik i Visby. Hon finns också med i styrgruppen för Hushållningssällskapets projekt "Från fluster till kluster".
Målgruppen är i första hand kvinnor, men vi riktar oss också till män, som driver eller som vill starta en småskalig livsmedelsproduktion på den gotländska landsbygden, berättar Veronica Östling.
Ystning och stenugnsbakning är två av projektets kurser inom respektive bransch. dessutom ingår marknadsföring och studieresor.
I Jämtland har man lyckats genom samarbete där företagen drar nytta av varandra och ger varandra mervärde. I stället för att konkurrera med varandra går man ihop om exempelvis en gemensam marknadsföring och försäljning under ett och samma namn. tillverkningen sker smås