"Det är bara att tuta och köra"
Det är mörkt i Othemsskogen. Bara ett litet område är upplyst. Där syns en smal och hårt kuperad grusbana. Branta, korta backar som förarna kan flyga över med sina fordon. Åker man cross ska det gå fort.
Det är kul att köra fort, tycker Philip Andersson och Robin Brolin,
Foto: Bengan Zettergren
Hans son kör sin 85-kubikare i en rasade fart samtidigt som ett öronbedövande ljud blockerar varje försök till samtal. Banan till Norra Gotlands MHF ungdom.
Philip kör några varv och lämnar sedan över cykeln till kompisen. Nerkladdad med lera från topp till tå sliter han av sig hjälmen. Det är svårt att göra rösten hörd annars.
- Jag kör mest för att det är roligt. Det är kul att köra snabbt och hoppa, säger han.
Cykeln han kör har en maxhastighet på 120 kilometer i timmen. För en 13-årig är det hög fart.
- Han är född med två hjul mellan benen och han har aldrig råkat ut för någon allvarlig skada, säger Lasse Andersson.
Hjälmen är obligatorisk liksom stövlar, handskar och ryggskydd. Bra att ha är också arm och knäskydd liksom en slitstark overall.
Hans pappa räknar upp andra argument som att ungarna lär sig att hantera och meka med motorfordon, tränar på att ta hänsyn till andra och dessutom är det bra motionsträning.
- Tänk dig att köra runt på en cross i flera timmar. Man står upp och måste hålla balansen. Det är väldigt tungt och man blir helt slut, säger Lasse Andersson.
Väldigt dyrt
Att köra cross är en väldigt dyr sport.
- En sån där kostar 40000 kronor, säger Lasse Andersson och pekar på sonens 85-kubikare.
Samtidigt är det bland det bästa Philip vet. Fyra kvällar i veckan övar han. Hur länge han har möjlighet att göra det är lite osäkert.
- Vi tränar på soptippen i Visby tre kvällar i veckan, men där får vi troligen bara vara i fem år till, berättar Lasse Andersson som är orolig för framtiden.
- Jag tycker kommunen kunde lösa det eftersom det är så många ungdomar som kör cross, säger han.
Norra Gotlands MHF ungdom har 125 barn och ungdomar mellan sex och 18 år inskrivna i sin verksamhet. Här kan man köra olika motordrivna tvåhjulingar varje måndag kväll mellan sex och nio. Banan för de minsta, är kantad med däck.
Han och hans tre kompisar har 34 motorcyklar att meka med. Ungdomarna kör hellre än mixtrar med motorer.
- Ungarna börjar när de är sex med våra minsta crosscyklar, berättar ordföranden i klubben, Håkan Rundgren.
Sedan blir det bara större och större cyklar tills det är dags för den stora enduro-tävlingen. Om tre år är Philip så gammal att han får vara med i Gotland Grand National.
- Och då är det dags för mig att köpa en crosscykel också, säger Lasse Andersson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!