Det är ingen "staräur" - det är "bläcksnåi"!
Det är vår på Gotland.Med användande av den meteorologiska definitionen kommer våren normalt till ön den 15 mars.
Det är också vår med tanke på att vi har passerat Gertrud-dagen, 17 mars, en dag som har haft speciell betydelse på Gotland i gamla tider.
Det var denna dag antalet måltider per dygn utökades igen efter en mer sparsam vintersäsong - man fick återigen njuta av otendagen (ibland stavat autendagen), det vill säga eftermiddagsmålet, från och med Gertruddagen.
Och man skulle gå i säng i dagsljus och därmed spara in på utgiften för belysningen.
Vårdagjämning
Just i dag är det också vårdagjämningen, inte bara på Gotland utan i hela världen i den meningen att dag och natt är lika långa överallt.
Dessutom är det så att vi om tio dagar skall vi ställa om klockorna till sommartid.
Och vårfåglarna har anlänt.
- Jodå, staren har varit här ett par veckor redan och tofsvipan finns lite överallt, säger fågelskådaren Per Smitterberg, som vi når på hans mobiltelefon.
Han befinner sig i fågeltornet på Faludden.
Det är vår. Men... det snöar ju!
Det måste vara vårsnö som kommer, för det kan väl inte vara så att vintern börjar på allvar dagen före vårdagjämningen?
Eftersom staren har anlänt uppstår en sådan dag som i går den återkommande diskussionen om "staräur".
Starens ankomst
Enigheten om vad detta begrepp står för gäller kanske inte längre än att det skall vara ett yrväder som infaller efter det att staren har anlänt. Nåja, redan där kan det bli bekymmer eftersom det finns folk som påstår att man inte får börja räkna förrän efter 1 april. Men den som säger så har fel! Det är starens ankomst som är startpunkten. Punkt slut.
Sedan blir det diskussion om vad som är en staräur. Hur mycket snö skall den innehålla? Hur länge måste snön ligga kvar på marken? Hur många yrväder skall det vara innan det blir vår? Tre, eller sju eller nio? Kan man räkna flera staräurar på en dag?
Här saknas klara regler från någon standardiseringsmyndighet. Det är upplagt för bråk.
GA kan tyvärr inte i denna viktiga fråga presentera den definitiva sanningen. Däremot kan vi föreslå ett alternativt begrepp för den som inte gillar att diskutera staräurar.
Prata om "bläcksnåi" i stället! Bläcksnåi är den snö som kommer efter det att tofsvipan anlänt och det räcker således att den faller på vipans rygg. Man behöver inte fördjupa sig i mängd snö eller antal gånger det faller snö eller liknande.
Håll med om att det är lite onödigt att räkna staräurar när det redan för länge sedan bevisligen är vår.
Så jobbar vi med nyheter