"Det är ju gammal skåpmat"

Hur känns det?
- Ja... det är ju gammal skåpmat, samma problem som tidigare. Vi har en lagstiftning som vi har att följa på Gotland och som naturligtvis skapar begränsningar för företagaren. Jag förstår att man kan bli irriterad när man inte får som man vill, men lagstiftningen görs inte på Gotland utan är gemensam för Sverige.
Lagar kan i regel tillämpas lite olika. Kan Gotlands länsstyrelse bli smidigare?
- När vi jämför ärendehandläggning och tider med andra län kan jag inte se någon större skillnad. Sedan är det alltid viktigt att jobba med sin servicenivå och bli bättre som förvaltningsmyndighet.
Under senare år har en grupp på länsstyrelsen arbetat med att korta handläggningstiderna, vars längd tidigare kritiserats skarpt av Justitieombudsmannen. När JO 2007 inspekterade länsstyrelsen hade 300 överklagade bygglovsärenden avgjorts 2005-2007 och den genomsnittliga handläggningstiden var fyra månader. Det bedömde JO som "mycket gott".
Ni får hårda ord från Krister Fingal och Pigge Werkelin. Har de rätt?
- Jag tycker kritiken mot myndigheter och myndighetssamarbete är mycket hårdare på Gotland än i andra regioner. Det är mycket mer gnäll när man inte får som man vill. Jag kan inte se att det är sämre möjligheter eller företagsklimat på Gotland. Jag har ändå varit riksdagsledamot för tre olika län. Det gnälls där också, men man ser mycket mer möjligheter.
Vad säger du om kritiken mot dig personligen?
- Jag blir ibland förvånad. Mycket riktar sig mot att jag inte skulle göra något och den bilden känner jag inte igen. Det jag känner igen mig i är att jag får höra att jag är engagerad och vill någonting.
Vilka säger så?
- Det är mycket i de nätverk och kontaktytor jag har. Det är regering, riksdag, generaldirektörer, företagare och annat som jag använder för att dra aktiviteter till Gotland. Det är möjligt att det inte syns. Jag tycker det är så självklart att jag inte behöver marknadsföra det.
Med tanke på bilden av dig kanske det behövs?
- Det är inte min roll att tala om vad jag gör, utan att göra saker.
Vad är det Fingal och Werkelin inte förstår?
- De är företagare och har som sådana ganska bråttom med att utveckla sina företag och få ja hela vägen. Får man inte det blir man naturligtvis irriterad och då måste man hitta någon att rikta sin irritation mot. Då blir det den myndighet som fattar besluten. Samtidigt fattar vi ju många beslut som är positiva för företagsutvecklingen, men dem hörs det inte mycket om.
Kan en del av missnöjet komma sig av att lagarna ger en tröghet på Gotland, eftersom mycket är strand-, miljö- och kulturskyddat?
- Visst. Det är inte alla län som har världsarv och så mycket stränder och unika miljöer, men det är ju också vår stora tillgång. Man glömmer ibland bort att vi behöver både skydda och utveckla.
Du har som landshövding rätt att fatta enväldiga beslut. I fallet Furillen valde du att gå förbi dina tjänstemän, till förmån för näringslivet. I fallet Payex gjorde du inte det, till nackdel för näringslivet. Vad skiljer ärendena åt?
- Det är en stor skillnad. Vi har 80 mils kust men bara en världsarvsstad. Sedan är det helt olika lagstiftning. I strandskyddet finns en dispensmöjlighet.
Även kulturminneslagen medger undantag, vilket Payex fått förr.
- Vi är naturligtvis jätteglada att Payex finns i världsarvsstaden - de behövs för både arbetstillfällen och miljö - och vi har jobbat ganska mycket för att de ska kunna utvecklas. Nu låter det som att det handlar om en stenhög, men det är en del av stadens underjordiska arv - det finns ett komplett gatumönster, värden som vi inte tidigare sett. Ändå ville vi kompromissa och få både byggnation och bevarande. Jag tycker det är orättvist mot mina tjänstemän att inte inse att de jobbar för att hitta lösningar.
Överlag, hur upplever du kommunikationen mellan länsstyrelse och näringsliv på ön?
- Vi har fått en snabbare ärendehantering och det är en viktig bit. Sedan har vi att förhålla oss till vår roll.
Och den är?
- Att vara statens förlängda arm på Gotland - och för mig som landshövding också att vara Gotlands röst på fastlandet, gentemot riksdag och regering.
Hur företräder du gotlänningarnas intressen på bästa sätt?
- Den viktigaste biten är att bevaka att vi får hit de aktiviteter och medel som behövs.
Konkretisera, tack.
- Att få hit ersättningsjobben efter P 18. Att få Östersjökonferenser förlagda hit. Transportfrågorna, exempelvis färjepriserna när oljepriserna gick upp, då förhandlade jag med regeringen. Sockerdirektivet, att få pengar till energiproduktion vilket nu lett till en biogasanläggning vi hoppas blir verklighet snart. Det dyker hela tiden upp ärenden.
Hur är kommunikationen mellan dig och näringslivet?
- Jag tycker att jag har mycket kontakter med det gotländska näringslivet och jag försöker hålla en hög servicegrad i olika ärenden.
Så kommunikationen är bra?
- Ja.
Hur är kommunikationen mellan länsstyrelsen och Gotlands kommun?
- Det är lite ovanligt på Gotland, här vill man ofta göra oss till en och samma myndighet. Man ser inte skillnaden mellan kommunalt och statligt ansvar. Vi har olika roller. Mellan kommunledning och länsstyrelse fungerar kontakterna väl, tycker jag.
Kommunledningen har kvartalsvisa möten med landshövdingen, länsrådet och i regel någon av länsstyrelsens chefer. Det finns också ett samordningsuppdrag från regeringen, vad gäller att utveckla arbetsmarknaden i länet. Där har landshövdingen och kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) utsetts till regionala samordnare.
Det framförs ibland en önskan att kommun och länsstyrelse ska gå "hand i hand". Kan det vara så?
- Jag tycker att det ur rättssäkerhetsprincip är viktigt att veta skillnaden mellan stat och kommun. Samtidigt är det viktigt att samverka kring mål och medel. Har vi sagt att vi ska vara 65 000 invånare måste vi också gemensamt jobba för det. Vi ska göra så att människor vill bygga och bo på Gotland. Där finns det mycket mer att önska, det är inte alltid så enkelt.
Hur jobbar du med de frågorna?
- Vi jobbar med kommunen, som har det regionala utvecklingsansvaret. Jag tycker att det är viktigt för Gotlands del att vi utvecklar företagandet ur ett grannperspektiv. Jag är övertygad om att turismen i Östersjöområdet ökar. Det innebär att resandeströmmarna ökar och då måste Gotland finnas med. Vi får inte bli förbiseglade.
Har du någon agenda för din tid som landshövding för Gotlands län?
- Ja. När regeringen valde mig var målet att göra Gotland till ett Östersjöcentrum och när beslutet om P 18:s nedläggning kom jobbade jag aktivt för att få hit exempelvis Sida, Riksantikvarieämbetet, försäkringskassans internationella avdelning, Internationella programkontoret och en del annat som öppnar möjligheter österut.
Något konkret mål?
- Bra kommunikationer mot både öst och väst, som släpper av och på människor på Gotland. Det hoppas jag fortfarande vi ska klara av under min period.
Marianne Samuelssons sexåriga förordnande som landshövding löper ut i juni 2010. Då finns möjlighet till förlängning i upp till tre år.
Vad gör du om du får frågan?
- Det har jag inte funderat på än.

"Det är ju gammal skåpmat"

- Jag känner inte igen mig i bilden av att jag inte skulle göra någonting. Det jag känner igen är att jag får höra att jag är engagerad och vill någonting.Det säger landshövding Marianne Samuelsson efter tisdagens skarpa kritik om tröghet och okunskap.