"Det är mest killar som blir kära"

Påsklov när vi ses hemma i villan i Stenkumla. Slösande förmiddagssol där uppe och mamma Ulrika och pappa Andreas räfsar gräsmattan.
Våren är kommen och trädgårdsarbetet med den.
Men vi sätter oss inomhus, i köket.
Det är ett förväntansfullt tvillingpar som sagt "ja" till att bli intervjuat.
Två gånger under vårt samtal ringer telefonen och båda gångerna berättar Tilda med stolthet:
- Vi blir intervjuade...jo, det är sant.

Det är inte första gången vi ses. Jag känner tjejernas föräldrar sedan tidigare, lite mer avslappnat så när man träffas för att prata om...livet.
Tuva och Tilda går i tvåan på Lyckåkerskolan i Visby och fritiden är aktiv: handboll, fotboll, orientering, gympa, piano, gitarr och ridning.
Fast ridningen var förut.
- Vi har slutat nu, säger Tilda. Men jag kanske ska börja igen, jag vill nog det.
Berätta om en alldeles vanlig dag.
Tuva: Vi åker buss till skolan...om man inte har sovmorgon, då kan man få åka bil.
Tilda: Ja, och sen går man i skolan och så åker man hem, kanske leker med grannen eller nåt, Edvin, han bor där borta.

Ostädat och snyggt
Om ni är hemma och inte har någon kompis, vad gör ni då?
Tilda: Då leker vi med varandra.
Tuva: Ja, man är hemma och pysslar eller nåt, vi är ganska pyssliga och så.
Hur är det att ha en syster?
Tilda: Kul. Och tråkigt ibland.
Tuva: Ja, ibland kan hon irritera mig, till exempel om jag har en kompis här och vi håller på med nåt och så har hon också en kompis och så vill dom göra samma sak, då kan man ju bli lite sur.
Ja, så kan det ju vara...men hör ni, vem är äldst av er, förresten?
Tuva: Jag! Elva minuter.
Tilda: Ja, hon brukar kalla mig lillsyrran.
Tuva: Och mamma brukar säga att du är en retsticka.
Tilda: Då är du en bråksticka!

Det är ett koncentrerat tvillingpar som sitter vid bordet, de fyller i varandras meningar och håller oftast med varandra.
Men efter intervjun, efter fikat i trädgården, kommer de att ryka ihop på den stora studsmattan. Då ska det bli skrik och tårar, men den drabbningen ligger ännu någon halvtimme fram i tiden.
Berätta om något här hemma ni måste göra som ni inte vill.
Tuva: Städa rummet fast man kanske tycker det är snyggt.
Tilda: Om man kommer hem från orientering och har en kompis hemma måste man ändå packa upp väskan.
Tuva: Och om man pysslar kanske man inte får göra klart och så glömmer man bort det, sen..
Hur då?
Tuva: Ja, om föräldrarna gör nåt annat, kanske pratar i telefon och inte vill bli störda, då vet man inte vad man ska göra, så då börjar man kanske pyssla och sen när de har pratat färdigt säger de att man ska göra läxan eller nåt istället och då måste man sluta pysslet.
Hur det är att vara vuxen, tror ni?
Tilda: Om man varit tillsammans med sin tvilling när man är liten känns det nog ensamt om man inte är det när man är stor...och så är det nog jobbigt, man måste diska och så.
Tuva: Och om man har barn måste man säga till dem hela tiden.
Längtar ni till att bli vuxna?
Tuva: Nej.
Tilda: Nej...jo, lite, då får man bestämma vad man ska äta.
Tuva: Men det kanske inte är så bra för då kanske man bara äter onyttiga saker, pannkaka och hamburgare och ingen sallad och så.

Bäst att inte tjata
Det är så länge sedan jag var barn...berätta hur det är.
Tilda: Tråkigt ibland...om man inte har nån kompis på rasten.
Tuva: Men kul att gå i skolan för man får lära sig mycket. Det är kul.
Är vuxna bra på att leka?
Tilda: Nej. De har hela tiden en massa saker att göra.
Tuva: Ja, de måste hänga upp tvätt och så...då tjatar barnen och då blir de vuxna arga och då tar det ännu längre tid och då kanske de inte hinner leka alls.
Tilda: Oftast får man inte det man vill om man tjatar, man ska bara säga det en gång...men en gång fick vi det.
Vad då?
Tilda: Vi fick åka till Sibylla med pappa...och då hade vi bara frågat en gång.
Vilken tur! När blir man vuxen?
Tuva: När man är 13 blir man tonåring.
Tilda: 18, 19, kanske...men det är långt fram.
Både Tuva och Tilda ser fram emot att bli fotograferade, att komma på bild i tidningen. Och de har berättat för några i klassen.
- Jag skulle också vilja vara med, sa de, berättar Tilda.
Den här dagen ska en kompis, Maja, komma och leka, framåt kvällen kanske det blir mer påskpyssel.
Påsk är kul, fjädrar och godis.
Förra påsken blev det något vaj med äggen som jag aldrig riktigt förstod, Tilda vecklade in sig i en lång berättelse där jag for av redan i första kurvan...en sån där härlig berättelse som man som vuxen inte längre har verktyg till att formulera.
Schäfern Azta slumrar under köksbordet, fnyser lite. Familjens andra schäfer, Gori, springer i trädgården.
Var katten Kurr är vet jag inte, kanske jagar möss.

Killarna blir kära
En gång i tiden kommer kanske ni själva att bli mammor, vad ska era barn få göra då?
Tilda: Som dom vill, nästan...jag ska vara snäll mot dem.
Tuva: Ja, och de ska vara snälla, inte bråkiga. Och duktiga i skolan.
Om det blir tjatbarn, då?
Tuva: Då får man säga till på skarpen.
Har ni varit kära?
Båda: Nej.
Hur är det att vara kär, tror ni?
Tuva: Jag vet inte...härligt. Jag vet inte så mycket om kärlek.
Tilda: Kanske mysigt. Det är mest killarna som blir kära, som frågar chans och så.
Vad gör man när man är ihop?
Tilda: Går på bio, kanske.
Tuva: Eller pussas, hihi. Och killen kanske bjuder tjejen på middag eller så.
Längtar ni efter att vara ihop med någon?
Båda: Nej!
En helt annan sak...på tv ser man ibland bilder från länder där det är krig, hur tänker ni kring det?
Tilda: Man tänker om det vore krig här och så...det är ganska skönt att det inte är det.
Tuva: Men det händer ju farliga saker här också...man kan krocka och på nyårsafton var det ju en som fick en kniv i hjärtat...det är tråkigt att någon ens kan tänka att man ska döda någon.
Tilda: Ja, såna som bråkar och slåss, man tänker på det ibland.

Vi pratar ett tag om det onda i livet. Jag frågar vad de skulle göra om de var statsminister och Tilda säger att hon skulle se till att det inte bråkades så mycket.
Tuva tycker att de som krigar skulle sättas i fängelse och så skulle de erkänna vad de gjort, de som slåss med kniv.
Och det är ju så.
Det barn tänker är alltid det bästa och det vi vuxna, i alla fall i någon mån, borde rätta oss efter. Det är så vi ofta säger, det är så vi sällan gör.
Berätta om något roligt ni gjort?
Tilda: Varit på Gröna Lund och på Skansen och sett på djuren...och det är kul att åka skidor. Och att cykla.
Tuva: Och att bada. Tilda och jag har hoppat från femman på Solberga, när man gjort det ville man bara hoppa mer och mer.

Vill bo på stan - och landet
Vad vill ni bli när ni blir stora?
Tuva: Först ville jag bli lärare, nu vet jag inte...frisör, kanske, jag tycker om att pyssla med hår.
Tilda: Jag ville bli veterinär först och sen ville jag bli djurälskare och nu...jag ska nog bli något med djur i alla fall, tror jag.
Nu ska jag ställa en svår fråga: om 20 år är ni 28 år...vad gör ni då, tror ni?
Tuva: Kör bil. Och man kanske har barn och nån kille man bor med.
Tilda: Eller kanske man bor kvar här med mamma och pappa. Men om inte vill jag nog bo i stan, då har man närmre till kompisar och så. Kanske bor man med någon kompis och har djur, jag skulle vilja ha tre geckoödlor.
Tuva: Nej, jag vill nog bo på landet. Som här. Det är så fint här, nära till Tofta och Toftagropen och när man hoppar på studsmattan kan man se så mycket, jag såg en ekorre där borta i går.

Två 8-åringar fulla av liv, av drömmar, men mest: fulla av NU. Två barn med den lycksaliga förmågan att vistas i det som är just för tillfället.
Så avundsvärt.
Förresten, till sist...märker ni någon gång av att ni är just tvillingar?
Tuva: Nej...jo, ibland, om man gått och tänkt på en låt hela dagen...
Tilda:...så börjar man kanske sjunga på den samtidigt.

Vi avslutar där. Mamma och pappa har dukat fram fika under solen; kaffe, saft och kladdkaka.
Och det är nu bara några få minuter kvar tills tvillingarna Nikolausson retar varandra till vansinne.

"Det är mest killar som blir kära"

Det här är Tuva och Tilda Nikolausson.Två busiga 8-åringar i början av livet.Vad tänker de om kärleken, om framtiden, om att bli vuxna?