Gotland
Under minst fem år har Gotland förlorat stora summor i form av statliga skatteutjämningspengar.
Inom hälso- och sjukvården har vissa landsting klassat så många patienter som möjligt som ”vårdtunga”. Genom att få med fler diagnoser i journalerna har sjukhusen fått högre statlig ersättning. Men Gotland har brustit i dokumentationen.
Diagnoser
– Vi är bra på att sätta den första diagnosen här, men dåliga på att få med alla bidiagnoser, säger Yvonne Skovshoved, ekonomichef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Hon menar att detta berott på en kombination av läkarnas bedömningar och sekreterarnas arbete när de gör om diagnoser till koder i patientjournalerna.
– Jag vet att vi gått från att få pengar, till att vi ger till andra för att vi tappat vårdtunga grupper, säger hon.
Enligt regeringens utredare kostar den här missen årligen hälso- och sjukvården på Gotland 29,7 miljoner kronor. Enligt Åke Wennerberg på regionens ledningskontor kan det handla om så mycket som 150 miljoner kronor totalt sett.
Skrivelse
I början av februari skickade chefläkare Gunnar Ramstedt en skrivelse till sjukvårdschefen. Han konstaterar att den kodning som görs inom förvaltningen har brister. Rutiner ser olika ut på olika enheter och arbetssätt måste förbättras.
Gunnar Ramstedt vill nu se korrekt registrerade diagnoser.
Han menar att vården tack vare kontinuerlig kvalitetskontroll av diagnosregistrering kan bli bättre.
– Vi vill i första hand registrera rätt uppgifter. Det är ett underlag för statistik, som i sin tur är underlag till beslut på många olika plan. Om det dessutom innebär att vi får rätt fördelning av statliga medel är det bra, säger han.
Regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) konstaterar att de senaste fem åren har varit tuffa och att mer statliga pengar hade gjort skillnad.
– Det är oerhört mycket pengar. Går man ut i verksamheterna vet vi hur man anstränger sig för att hålla budget, säger han.
Men Åke Svensson menar att det finns landsting som glidit på bedömningarna för att få mer pengar, och de arbetsmetoderna vill han inte ta efter.
– Jag kan inte se att man sätter i system att hitta kryphål i de regelverk som finns, bara för att andra gör det, säger han.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP) tycker det är moraliskt fel att jaga diagnoser för att maximera intäkterna.
– Det blir inte bättre vård för patienterna genom att sysselsätta läkare och sekreterare med det, säger han.
I höst kommer en proposition att läggas fram för att se över hela systemet. Även om nya regler införs 2014 kan det, enligt Åke Wennerberg, ta upp till fem år innan dessa har fasats in och Gotland får full kraft av dem.