"Det är viktigt att synliggöra offren"

Kvinnor som lever i en relation där det förekommer misshandel kommer förr eller senare i kontakt med sjukvården. Ofta får de där ett dåligt bemötande eftersom sjukvårdspersonalen inte förstår dem.
Det är för det mesta mycket svårt att få en misshandlad kvinna att tala om vad hon har blivit utsatt för, det är alltför privat, och många gånger kan sjukvårdspersonal ha svårt att förstå varför en misshandlad kvinna handlar som hon gör. Hon förtiger och förtränger och går tillbaka till en relation där misshandeln blir alltmer brutal för att till slut leda till döden.
För att utbilda personal inom socialtjänsten och sjukvården och skapa mer förståelse för de här kvinnorna föreläste Annicka Björk i onsdags på Borgen i Visby. Annicka Björk är biträdande klinikchef för Rikskvinnocentrum (RKC) som är en klinik inom Uppsala Akademiska sjukhus.
Synliggör offren
Annicka Björk påpekade att det handlar om brott som pågår i slutna rum utan vittnen varför det är viktigt att skador dokumenteras. Dokumentationen kan senare vara det enda beviset på vad kvinnan har varit utsatt för.
Den här typen av våld hemlighålls i vårt samhälle.
Våldsutsatta kvinnor bildar inga intresseföreningar, de är tysta, skäms och är rädda. Det är viktigt att synliggöra offren. Det stora problemet är tystnaden runt den misshandlade kvinnan, sa Annicka Björk.
Hon berättade om en avhandling som nyligen lades fram vid RKC, "Våld i samband med graviditet". Tre procent av 1038 kvinnor uppgav att de hade erfarenheter av våld före, under och efter graviditeten. Hela 15 procent hade tidigare våldserfarenhet.
Annicka Björk konstaterade att det är en tabustämplad fråga:
Vi tror att vi kränker dem om vi frågar.
Det har dock visat sig att endast tre procent av de kvinnor som fått frågan tyckte att det var negativt att bli utfrågad. Alltså var det hela 97 procent av kvinnorna som tyckte att det var bra att bli utfrågade om misshandel.
De har inget emot att bli utfrågade. Brister i grundutbildningen gör att kunskaperna är dåliga när det gäller de här brotten, klargjorde Annicka Björk.
Man kan fråga sig vad vi har för kvinnosyn i landet.
Under den senaste tiden har våldtäktsfall och rättegångar uppmärksammats och i samband med detta blottläggs vilken kvinnosyn som råder i Sverige. Många frågar sig varför offret blir utfrågat om hon hade utmanande klädsel på sig eller varför hennes tidigare liv kartläggs.
Det här agerandet i domstolarna styrker att den uppfattning som råder är att kvinnan inte har rätt till sin egen sexualitet.
Våldet kom nära
Annicka Björk berättade om en speciell händelse då en akutmottagning ringde till RKC och berättade att de hade en svår situation. De stod helt handfallna. De hade en misshandlad kvinna i ambulansen med två barn och mannen med.
De visste inte vad de skulle göra och orsaken till detta var att den misshandlade var en av läkarna, en arbetskamrat. Hon blödde från sår i huvudet trots att mannen, också en arbetskamrat på sjukhuset, hade försökt att sy ihop såret på köksgolvet hade det inte gått att stoppa blödningen.
Våldet kom så nära att det blev svårt och ohanterligt för personalen på akuten, berättade Annicka Björk.
Det är lika bra att ställa sig frågan: Vad gör jag om det är en kollega som utsätts? Vad gör jag om jag får veta att min bror är våldsam? sa Annicka Björk.
Mänsklig rättighet
Kvinnomisshandel går sällan till en fällande dom och orsaken till detta är att de flesta fall aldrig kommer så långt som till en domstolde avskrivs av den ena eller den andra anledningen redan under förundersökningen.
Annicka Björk påminde om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter:
"Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet."
Den togs 1948 och efter det hände det ingenting förrän 1993 då FN:s deklaration om våld mot kvinnor kom.
År 1998 var en milstolpe eftersom kvinnofridspropositionen kom i Sverige. Propositionen är unik, påpekade Annicka Björk, den gör att problemet är uppe i den politiska agendan.
Propositionen togs av en riksdag i maj 1998.
1998 infördes ett helt nytt tänkande då det gäller kvinnofridsbrott, våldtäktsbrotten utvidgades, köp av sexuella tjänster förbjöds, socialtjänstlagen kompletterades, straff mot könsstympning infördes och det klargjordes att grov kvinnofridskränkning kan medföra fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Stort mörkertal
Omfattningen av kvinnomisshandel i Sverige vet man inte. Det är ett mycket stort mörkertal. Bara en bråkdel anmäls.
Kriminalstatistiken säger inte ens halva sanningen, menar Annicka Björk.
Brotten sker oftast inomhus och offer och gärningsman är bekanta med varann. Misshandeln orsakar mer död och olycka än trafiken eller cancer.
Misshandeln skär genom alla socialgrupper i samhället. Erfarenheten har visat att ju högre det sociala fallet blir desto mindre anmäls det.
Dock har det visat sig på den senaste tiden att fler och fler kvinnor vågar anmäla och detta ställer krav på personalen vid akutmottagningar och vid socialtjänsten att de måste vara förberedda och professionella i sina kontakter.
Annicka Björk talade också om en undersökning som har gjorts vid Ulleråkers psykiatrimottagning och som visade skyhöga siffror när det gäller misshandel. Inte långt ifrån hälften av alla kvinnor som kom till mottagningen hade blivit misshandlade.
Det beror inte på att psykiskt sjuka kvinnor oftare blir misshandlade utan på att man blir psykiskt sjuk när man blir utsatt för våld, sa Annicka Björk.
Misshandel leder till sämre hälsa, en ökad konsumtion av läkemedel och tankar på självmord.
Hur många som tar sitt liv vet vi inte, sa Annicka Björk.
Trots världens skarpaste lagstiftning så förekommer det misshandel.
Varför envisas vi med att tro att det är invandrarkvinnor eller hon med låg utbildning som utsätts? undrade Annicka Björk.
Våld i media
Hon talade också om dubbla budskap i media. Om TV-programmet Bröderna Cartwright som när det kom utlöste en folkstorm mot våldet.
Nu upplever man att det är Björnes Magasin-stuk på det programmet, sa Annicka Björk.
Det visas mycket våld och hur människor förnedras och mitt i allt detta ska våra ungdomar växa upp. Annicka Björk sa att hon tycker att det är intressant att se hur vi flyttar gränser:
När började vi tolerera att våld på film är okej?
Bred front
Annicka Björk lade mycket tyngd på att få åhörarna att förstå varför våldutsatta kvinnor gör som de gör och säger det de säger.
Hon förklarade att kvinnornas berättelser är så lika att man kan lägga karbonpapper mellan dem.
Hon beskrev med tydlighet hur en kvinnas livsutrymme successivt minskar i ett förhållande där det finns svartsjuka och hur det så småningom leder till misshandel som blir allt grövre.
Hur mannen i förhållandet växlar mellan våld och värme på ett utstuderat sätt för att minska kvinnans livsutrymme.
Det är det mest effektiva sättet att bryta ner en människa, metoden används vid hjärntvätt, sa Annicka Björk.
Vad ska man då göra mot våldet?
Annicka Björk sa att det måste förebyggas på bred front i samhället.
Man måste börja tidigt att prata om det här:
I en relation får den ena inte sätta gränser för den andra!
Det är alltså viktigt att det officiella Sverige reagerar och det allra viktigaste är att vi alla börjar med oss själva.
Våldsutsatta kvinnor bildar inga intresseföreningar, de är tysta, skäms och är rädda. Det är viktigt att synliggöra offren. Det stora problemet är tystnaden runt den misshandlade kvinnan, sa Annicka Björk, biträdande klinikchef för Rikskvinnocentrum, Uppsala Akademiska sjukhus.