Det blev omkring 60 framträdanden fördelade på några få dagar. Som traditionen bjuder lussade luciatåget bland annat på arbetsplatser, äldreboenden och vårdinrättningar - med kröning av lucia i den fullsatta Domkyrkan på kvällen den 13 december.
- Eftersom allt går så snabbt blir det väldigt svårt att ta in. Jag har kanske ännu inte gjort det, funderar Johanna Engström, 18.
Minne för livet
En sak är säker: evenemanget är ett minne för livet för de inblandade.
- Alla framträdandena var speciella på olika sätt, och med nya människor på varje ställe. Domkyrkan kommer jag att minnas som det mest stämningsfulla, säger Johanna Engström, som inte är helt ovan vid att stå på scen efter sin tid som sångare i kyrkokör.
- Jag är van att stå på scen, så det var bara kul. Mest nervöst var att sjunga nationalsången i ishallen. Jag vet inte varför, kanske var jag rädd för att ramla.
Johanna Engström går sista året på Richard Steffengymnasiets samhällsprogram med turistprofil och tar studenten i sommar. Uppgiften att vara öns lucia var ett oväntat avbrott i studierna.
Hon har själv alltid uppskattat traditionen, särskilt stämningen som skapas med ljuset i mörkret och den glädje luciatåg brukar skapa.
Vänner och bekanta
Trots att det var runt en och en halv månad sedan hon röstades fram - och trots att det var flera veckor sedan luciatåget for runt på ön - får hon fortfarande gratulationer från vänner och bekanta.
- Jo, folk gratulerar hela tiden, och ringer till min mormor och säger grattis. Hon är jättestolt, berättar Johanna Engström.
Det främsta minnet kommer ändå att vara sammanhållningen med tärnorna.
- Vi har kontakt och försöker att prata med varandra så mycket som möjligt. Vi har ännu inte hunnit träffas igen, men planerar att gå ut och äta tillsammans, prata och mysa.