"Det finns alltid tecken"
Branden på Gardaskolan kunde ha undvikits. Bara man hade sett ungdomarna, gett dem stöd och uppmärksamhet.
ANADE. Tony Hallin har forskat kring barn och bränder och anat att något skulle ske på Gotland.
Foto: Petra Jonsson
- Det finns alltid tecken. Jag har anat något här på Gotland på senare tid, säger Tony Hallin, brandman som forskat kring barn som eldar på skolor.
Tony Hallin bor i Bro på Gotland men arbetar som brandman inom Storstockholms brandförsvar. GT träffar honom vid Garda skola som nyligen totalförstördes.
- Sånt här känns lika tragiskt varje gång, säger han medan han vandrar omkring mellan de sotsvarta väggarna, som nu står kvar som otäcka kulisser mitt i Garda.
Stor kontrast
Solen skiner vilket gör kontrasten mellan sotet på skolans väggar och den idylliska grönskan runt omkring ännu större.
- Jag tänker förstås på dem som drabbas, alla de elever vars livsverk fanns i den här skolan, de som hade skolan som sin trygga plats i tillvaron. Men jag tänker också på dem som gjort det här, säger han.
Tony Hallin har arbetat som brandman i över 20 år, men de senaste åren har han riktat sitt fokus mot unga som eldar i, vid eller kring skolor. Han gör hembesök hos barn och ungdomar som ertappats med att leka med elden. Han pratar med unga om eld, om det goda med eld och om faran med eld.
Blivit underhållning
- Vem förklarar i dag för unga varför eld är bra, men hur eld också kan vara förödande? frågar han sig.
- Förr var elden ett redskap, och då lärde man sig också faran med den. Nu är eld bara något häftigt, underhållning i melodifestivalen eller i filmer, och vilket barn vill inte leka med något som är häftigt?
Tony Hallin söker förklaringar och samband till skolbränder. Och han hittar svar.
Han ser ett klart samband mellan barns oro och skolbränder.
Tidiga tecken
I Sverige brinner det i eller vid en skola i princip varje dag, i större eller mindre omfattning. Och så gott som alltid finns det tidigt tecken som tyder på att något större är på gång.
Så även på Gotland.
- Jag har anat någonting här på senare tid. Bränder i papperskorgar, gräsbränder, annan skadegörelse. Tecknen har funnits där, grubblar han.
En annan konkret och i allra högsta grad aktuell fråga som Tony Hallin kopplar samman med de gotländska skolbränderna - som i Garda eller vid Solbergaskolan nyligen - är nedskärningarna inom skolan.
Barnen märker oron
- Lärarna är oroliga för sitt jobb, och därför riktar de mindre uppmärksamhet mot barnen. Omedvetet, förstås. Barnen märker av oron. Det blir färre vuxna i skolan och då blir det mindre tid för varje barn. När barn inte blir sedda, och om det går för långt, kan de ta till åtgärder som att elda.
När det blev känt under förra året att Gotlands kommun hade för avsikt att varsla inom barnomsorgen, mailade han till Gotlands kommunalråd Eva Nypelius. Han ställde just frågan om kommunen hade tänkt på möjliga konsekvenser, i form av saker som att barn kanske mår sämre.
- Kommunen hade jämfört sig med andra kommuner när det gäller antalet vuxna per barn. Jag fick namnet på fyra kommuner som man drog paralleller till när man räknade ut vilken lärartäthet man skulle ha, berättar han.
Skrämmande svar
En undersökning av de kommunerna gav skrämmande svar.
- Tre av de fyra kommunerna hade ett ökande antal skolbränder inom sitt område. Gotland hade ingen, fram till nyligen.
Det är ingen lätt uppgift att komma till rätta med barns utsatthet och få dem att må bra men Tony Hallin menar att Gotlands kommun har alla möjligheter att faktiskt på allvar ta tag i problemen.
Nätverk behövs
- Man behöver ett nätverk inom kommunen, bestående av personer från bland annat brandkåren, polisen och socialtjänsten. Man måste lära sig att se tecknen ute på skolorna, säger Tony Hallin och beskriver förvisso de tidiga tecknen som små, men de finns där - alltid.
- Det kan vara småsaker, som skadegörelse, cigarettfimpar, små brända papperslappar. Ett av de tidigaste tecknen är faktiskt språket. När barn börjar använda svordomar och könsord har man redan där passerat en första gräns.
En uppmärksamhet mot sådana små händelser, en rapportering av detsamma inom nätverket, och en tydlig uppföljning om någonting liknande händer igen kan vara en enkel lösning, säger han. Inte direkt kostsam heller, eftersom de som bör involveras i ett sådant arbete redan finns inom kommunen.
Se barnen i tid
- Man ser ofta bara till varför det började brinna, inte varför en person tände eld. resonerar Tony Hallin bekymrat
- Statistiskt ska det inte kunna hända igen på Gotland. Men eftersom läget är som det är i kommunen är jag rädd att man inte kan lita fullt ut på statistiken. Vi måste helt enkelt se barnen i tid, säger Tony Hallin.
Så jobbar vi med nyheter