Det finns massor av fallgropar på en lantgård
Det är lantbrukarens skyldighet att känna till ett omfattande regelverk för gårdens arbetsmiljö. Ett sätt att lära sig detta är att komma till de informationsträffar som arrangeras av LRF Gotland i samverkan med Arbetsmiljöverket och länsförsäkringar. Två dagar den här veckan var det gårdsvandringar där man hade tillfälle att få den här informationenintresset borde kanske ha varit större än det var.
I torsdags var det gårdsvandring hos Benny Nilsson, Bondarve, Levide, och i fredags hos bröderna Lindby, Stentollby, Fole. GA var med på gårdsvandringen i Fole.
<span class=MR>Omfattande regelverk</span>
Det är ett problem för lantbrukaren att sätta sig in i det omfattande regelverk som gäller gårdens arbetsmiljö. Lantbrukaren har faktiskt en skyldighet att känna till regelverket men de här informationsträffarna bygger på frivillighet. Kanske borde det vara fler som högprioriterar de här träffarna eller också är öns lantbrukare väldigt duktiga på arbetsmiljöfrågor.
Det var Ruben Johansson, Arbetsmiljöverket, och Roland Kindberg, länsförsäkringar, som stod för informationen under vandringen.
Bengt Bendelin, Kommunal Gotland, sektion 7, påpekade att det är mycket viktigt med arbetsmiljöfrågor och säkerhet. Det kan bli kännbart för en liten företagare med anställda om det händer olyckor i arbetet. Från den första juli i år får nämligen arbetsgivaren betala tre veckor av sjukskrivningen och det är på förslag att arbetsgivaren ska betala 25 procent av hela sjukskrivningstiden. Det lönar sig alltså att titta över arbetsmiljön på gården och säkerheten där.
<span class=MR>Gotland relativt förskonat</span>
Gotland ligger dock relativt bra till när det gäller arbetsplats-olyckor i lantbruket. Det kan ha att göra med generationsskiftet inom lantbruket på ön. Många gårdar läggs ned och de som finns kvar satsar rejält, det råder en nybyggaranda på Gotland. De yngre lantbrukarna lägger kanske större vikt vid arbetsmiljöfrågorna?
Bröderna Lindbys, Stentollby, i Fole är en välskött mjölkgård med 40 kor och 125 hektar jord. Gården är utrustad med en mjölk-robot där korna faktiskt brukar stå i kö för att bli mjölkade. Medelavkastningen är 11000 kilo per ko.
Även om gården är välskött så finns det alltid svaga punkter när det gäller arbetsmiljön och det var dessa som Ruben Johansson och Roland Kindberg skulle kommentera.
<span class=MR>Höskullen</span>
En av dessa var höskullen där stegen var undermålig och det saknades ett räcke eller rep för att förhindra fallolyckor. Ruben Johansson pratade också om höhissen vilken ska besiktas varje år. Det kan ges dispens till högst treårsintervall.
Roland Kindberg sköter brandbesiktningar och talade i största allmänhet om vad man ska tänka på när man väljer armatur. Man ska undvika plastkupor eftersom det samlas damm uppe på dessa. Dammlagret gör att plasten blir varm och mjuk och kan till slut orsaka en brand på ett höloft.
Glaskupor är att föredra även om lantbrukare inte vill ha dessa eftersom man är rädd för att få glas i höet. Det går att skydda sa Roland Kindberg och föreslog gallerförsedda armaturer.
<span class=MR>Halogenlampor</span>
Halogenlampor på höloft ska man undvika eftersom de blir uppåt 300 grader varma och kan orsaka dammexplosion och brand.
Många lantbrukare har kvar de gamla eluttagen som inte tillverkas längre. De skarvar till en sladd från det gamla uttaget och kopplar sedan in det nya europauttaget.
Det fattas nolla i det gamla uttaget och det brukar lantbrukaren åtgärda med en bygel mellan jord och nolla. Gör man detta kan man aldrig garantera att en krets går tillbaka till noll och vill det sig illa kan ett maskinchassi plötsligt bli strömförande med en olycka som följd.
Roland Kindberg rådde till att byta ut alla gamla uttag till europauttag. Han rekommenderade också jordfelsbrytare.
<span class=MR>Viktig certifiering</span>
Ruben Johansson talade om certifieringen, CE-märkningen, som alla jordbruksmaskiner tillverkade efter 1995 skall ha.
Det ska inte bara vara en CE-dekal på maskinen utan erforderliga CE-papper ska också finnas.
Vid en olycka ifrågasätts alltid certifieringen. Ruben Johansson berättade att om en lantbrukare svetsar och "förbättrar" konstruktionen på maskinen så gäller inte certifieringen längre. Skulle det då ske en olycka så kan tillverkaren krypa ur allt ansvar.
I en gårdsverkstad finns det oftast en kompressor för tryckluft. Om tryckkärlet är på 100 liter och 10 bar går det bra men om tryckkärlet är på 120 liter och 10 bar så är det besiktningspliktigt av ackrediterat organ. En besiktning kan kosta 1200-1500 kronor. Även nya kompressorer ska besiktas.
Är ett tryckkärl inte besiktat kan det bli en sanktionsavgift på 1000 kronor och dessutom besiktningskostnad.
En verkstad där man svetsar ska ha väggar med dubbla gipsskivor på grund av brandsäkerheten. Även i taket ska det sitta gips.
Dieseltankar ska vara placerade minst nio meter från närmaste byggnad på grund av riskerna vid en brand. Man kan bygga in tanken i en kasun med tak. Kasunen ska rymma halva tankens innehåll. Krav på kasun kommer från kommunen och enligt de uppgifter som gavs vid Stentollby i fredags kommer kasunkravet att gälla hela Gotland i framtiden.
Det finns mängder av fallgropar på en gård, sa Ruben Johansson efter gårdsvandringen.
Så jobbar vi med nyheter