Det finns pengar att hämta i skogen

Lantbrukarna låter pengar gå till spillo när de inte använder skogen!
Det konstaterar Petra Mölnergard, som i en magister-uppsats vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har granskat "skogens ekonomiska betydelse för det kombinerade jord- och skogsbruksföretaget".
Petra tillbringade hela våren hos LRF-konsult i Hemse. Bland deras kunder hittade hon de tio lantbruksföretag på södra Gotland som skulle bli hennes fallstudier i forskningen. Lantbrukarna upplät sin bokföring och sina skogsbruksplaner till Petra Mölnergard och med det materialet som grund har hon granskat skogens betydelse för lantbruken. Och vilken roll den skulle kunna ha. Skillnaden är stor, för jordbrukare på Gotland jobbar inte med skogen i den utsträckning som de skulle kunna göra. För många handlar det om att ta hem ved till det egna hushållet och inte så mycket mer.
En säkerhet
Skogen växer ifrån lantbrukarna. Man avverkar inte, utan ser skogen som en säkerhet som man kan ta till om man snabbt behöver pengar i samband med sjukdom, en ny investering eller om jordbrukspolitiken skulle förändras radikalt, förklarar Petra Mölnergard.
Stora summor
Och det är inga småsummor det handlar om. De jord- och skogsbruk som Petra har granskat har skiftande omfattning och inriktning, men i snitt skulle skogsbruket på dessa gårdar kunna uppgå till tio procent av hela företagets vinst. Och teoretiskt sett skulle nettovinsten från skogen kunna täcka en tredjedel av företagets årliga räntekostnader. Och detta utan att man exploaterade skogen.

Varför blir det då så här, att gotländska lantbrukare låter vinster växa bort i skogen?
Att det skulle handla om tidsbrist vill Petra Mölnergard inte ställa upp på. I sina kalkyler över vad lantbruksföretagen skulle kunna hämta hem från skogen så räknar hon med att lantbrukarna inte ska göra jobbet själva. Kanske handlar det i stället om inställningen till jobbet. Den som köper eller tar över en gotländsk gård gör det i regel för jordens skull. Skogen kommer med "på köpet".
En annan anledning till att skogsbruket får stå åt sidan kan handla om ersättningen.
Många tycker att det är för dåligt betalt i dag och de hoppas att priserna ska stiga.
Gotland inget undantag
Petra Mölnergard kommer ursprungligen från Väte, därför ville hon göra sitt examensarbete på Gotland. Men hon hade lika gärna kunnat skriva uppsatsen om gårdar i Småland eller Värmland. Där ser ägarbilden likadan ut, medan skogarna i andra delar av landet till stora delar ägs av skogsbolagen som har helt andra ambitioner med sitt skogsbruk.
Petra tycker att ämnet är intressant. Vore det inte för tidsbristen så hade hon gärna gjort en djupdykning i analyser kring varför lantbrukarna inte satsar mer på skogsbruket och vad man skulle kunna göra åt saken. Men efter att ha granskat de tio jordbruksföretagen har Petra ändå en del funderingar om hur man skulle kunna få fart på aktiviteten i skogen:
Fler korta skogsutbildningar till jordbrukare skulle kanske kunna hjälpa.
Bra timpenning
För okunskapen är ibland ganska stor. En kunskap som Petra har försökt förmedla till lantbrukarna är att det lönar sig att jobba i skogen:
Det är bättre timpenning i skogen! En schablonmässig beräkning säger att en timme i skogen ger ungefär 90 kronor, medan en timme i jordbruket ger mellan 40 och 60 kronor. Det är något som många inte känner till, berättar Petra Mölnergard.
Petra Mölnergard har efter som magisteruppsats ansökt om två examina vid SLU: Skoglig magister och agronomekonom. I dag är hon verksamhetsledare på maskinringen i Klinte.