"Det försvinner mer och mer"

De politiska partierna tycker att det ska finnas vårdcentraler och folktandvård i orter som Klintehamn och Fårösund. Ändå har Folktandvården försvunnit från båda orterna. Vårdcentralen har ett begränsat öppethållande i Fårösund och sommarstängt i Klintehamn.
Peder Ahlström, som är aktiv i Hembygdsföreningen i Klinte och Klintetraktens framtid, räknar upp fler verksamheter som försvunnit och hotats: Sjukgymnasten skulle flyttas till Hemse, men blev kvar efter protester. Åvallegårdens kök lades ned. Och när elevtalen vacklar är många oroade över högstadiets framtid.
- Politikerna säger att de vill satsa på Klinte, men sedan händer ingenting. Det är lätt att säga att man vill, men då måste det också få kosta, säger Peder Ahlström.
- Många socknar och samhällen har det tufft i dag. Det får inte bli för stora skillnader mellan stad och land, fortsätter han.
Arne Eklund i Fårösund delar Peder Ahlströms erfarenheter. Han är ordförande i Ung, Utveckling Norra Gotland, och är irriterad över den klassificering som kom på pränt i Vision Gotland 2025. Här förklarar man att Hemse och Slite ska vara serviceorter med "nivå 2", medan Fårösund, Klintehamn, Lärbro, Roma, Burgsvik och Katthammarsvik hamnar på "nivå 3". Arne anser att Fårösund borde ha uppgraderas, för det är långt till Slite för Fåröborna.
- Allmänheten måste få tillgång till service utan att behöva åka så långt, säger Arne Eklund.

Måste bjuda till
Vad betyder det om den offentliga servicen monteras ned i en bygd? Thomas Norrby på SLU vet en hel del om det här. Han jobbar med landsbygdsutvecklingsfrågor och har goda insikter om förhållandena på Gotland eftersom han kommer från ön.
På kort sikt behöver det inte betyda så mycket om en skola läggs ned eller om affären stänger, förklarar Thomas Norrby. De som bor i bygden vill i regel bo kvar och klarar sina behov genom att pendla mer. I det skedet handlar det mest om att samhället vältrar över en kostnad på individen. På längre sikt kan nedmonterad service bli allvarligare.
- Ju mer man lägger ned, desto svårare blir det för orten att komma igen. Det finns tröskelvärden, där det rasar ordentligt.
Dessutom betyder en minskad service att inflyttningen bromsas upp. De som redan bor på orten väljer att bo kvar, men för nästa generation är valet inte lika självklart.
- Ska man få igång en förändring måste man formulera en annan berättelse än den som är rådande och som bara går utför, säger Thomas Norrby.
Detta har man lyckats med på många håll på Gotland, tycker Thomas Norrby. Ungs arbete på Norr är ett sådant exempel. Heligholms arbete på Sudret ett annat.
På västra Gotland har en lång rad olika föreningar gått samman i Klintetraktens framtid som slår vakt om bygdens utveckling.
- Man kan ju inte bara sitta som en fågelunge och gapa. Pengapåsen är inte oändlig längre, så vi som bor här måste inse att vi måste bjuda till själva och jobba mer ideellt, säger Peder Ahlström.

"Det försvinner mer och mer"

Det är självklart att det ska finnas bra service i samhällen som Klintehamn och Fårösund. Det tycker alla partier.Ändå känner de som bor där att den offentliga servicen är hotad.