Att slå eller kränka ett barn är brottsligt, vare sig det sker inom hemmets väggar eller någon annanstans. Agan förbjöds för 37 år sedan men ännu är det vanligast att det är en förälder som anklagas för att ha brukat våld mot ett barn. Susanne Wihlborg är åklagare och leder förundersökningar när det gäller misshandel och kränkningar av barn. Upprepas brotten systematiskt kallas det grov fridskränkning.
– Det här är brott som är svåra att bevisa. Ord står mot ord. Det barnet säger, väger oftast lätt mot den vuxnes berättelse, säger hon.
Bristen på respekt för barn kan vara väldigt uppenbar. Det har hänt att lärare kallat båda föräldrarna till möte efter att en elev berättat att ”pappa slår mig”.
– Vem skulle göra så om det hade gällt en man som misshandlat sin hustru. Inte sätter vi oss tillsammans med paret och frågar om den misstänkte slagit sitt offer, säger Susanne Wihlborg.
De här lärarna tog föräldrarnas parti, och det är inte ovanligt att folk föredrar att se saker ur ett vuxenperspektiv.
– Det är få som står upp för barnen. Familj och släkt väljer ofta att blunda, vägrar se sanningen i vitögat och stödjer hellre vuxenkollektivet.
Steget för ett barn att tala om vad som hänt, är långt. Lojalitet med föräldrarna och rädslan för vad som ska hända, gör att barn tystnar.
– Det är alltid lättare att tiga för ett utsatt barn.
– När ett barn berättar är det viktigt att lyssna. Förvalta det förtroendet, uppmanar Susanne Wihlborg.
– Säg inte: ”Inte gör väl din mamma/pappa det”. Svep inte bort det barnet säger. Och gå inte till föräldrarna.
Beroende på situationen kan du ta kontakt med socialtjänsten. Är det akut, så ring polisen direkt.
Har man passerat gränsen och slår sitt barn har den vuxna alltid en förklaring. ”Jag kan ha tagit i honom för att det kom en bil”, är en vanlig bortförklaring.
Hemma kan tonen vara en annan. Det är lätt att tysta ett barn.
”Om du berättar så hamnar jag fängelse”,” om du berättar tar jag livet av mig” och ”om du berättar blir du placerad hos en annan familj”, är ord som är svåra för ett barn att höra.
När åklagaren väcker åtal handlar det aldrig om situationer där en förälder till exempel tagit tag i barnet och hindrat det från att springa ut i vägen.
– Sådana ärenden går inte till åtal.
Rättsväsendet arbetar med uppenbara brott som misshandel, sexualbrott, ofredanden och olaga hot. Om åklagaren anser att utredningen håller för ett åtal, ska ärendet bedömas av domstolen. Det får inte finns minsta rimliga tvivel om att den åtalade verkligen är skyldig, för att fälla den misstänkte.
– Domstolen vill veta när, var och hur brottet gått till, detaljer som rättssystemet kräver. Barn är dåliga på att redogöra för det, förstås, och har svårt att säga hur det gick till, säger Susanne Wihlborg.
”Jätteofta” är inte tillräckligt exakt för domstolen.
Däremot krävs inte längre att barn ska klara av att tidsbestämma särskilda händelser.
– Det är lättare att utreda brott mot äldre barn. Då kan det finnas stödbevisning som att barnet ringt en kompis eller att någon sett blåmärken på barnets kropp. Mindre barn har svårare att redogöra för händelseförlopp och kan, i förhörssituationen, blanda ihop fantasi med verklighet vilket gör att det blir svårt att styrka brott.
Det är sällan som de fysiska skadorna är allvarliga utan handlar istället om upprepade kränkningar, både fysiska och psykiska, under en längre tid. Bevisläget blir därmed svårare eftersom det inte går att söka stöd i patientjournaler till exempel.
En snärt på kinden, hot om stryk och blåmärken på armen, är exempel på övergrepp.
Brott där barn utsätts för våld och kränkningar leder sällan till åtal.
– Väldigt många fall läggs ner efter några förhör. Av de som går till rätten, är det min upplevelse att det är fler som ogillas jämfört med andra brott, säger Susanne Wihlborg.
Hon tolkar det som att brotten mot barn förringas. Vuxna har ett inre motstånd mot att se att en förälder kan göra sitt barn illa.
– Min upplevelse är att det är mer straffvärt när gubbe slår gubbe än när barn utsätts för våld, säger Susanne Wihlborg.
Den som döms för grov fridskränkning får mellan nio månader till sex års fängelse.
Av 184 ärenden på Gotland 2016 gällande brott mot barn var det 17 som ledde till åtal.