Det har inte varit varmare på 83 år

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har nu sammanställt den gångna vintern, det vill säga december, januari och februari. Medeltemperaturen för hela landet slog alla tidigare rekord sedan mätningarna startade år 1900 och hamnade på -1,7 grader. Den tidigare toppnoteringen var -1,9 grader och uppnåddes 1949 och 1930.

Sydvästvindar
För Gotlands del, där temperaturen mätts på Visby flygplats, blev vinterns medeltemperatur 3,0 grader. Det tangerade rekordet som sattes för 83 år sedan.
- Senast Gotland hade en så varm vinter var 1924/1925, berättar meteorolog Anna Österman vid SMHI.
Men att den varma vintern skulle vara en konsekvens av klimatförändringar tycker hon inte man kan säga.
- Nej, det är normalt att temperaturerna varierar. Om det blir en kall eller varm vinter beror mer på slumpen. Den här vintern har vi haft många lågtryck med sydvästvindar och inte så mycket nordliga vindar. Och då blir det varmare. Det krävs en längre tid men ett upprepat antal varma vintrar för att kunna dra slutsatsen att det handlar om klimatförändringar, säger Anna Österman.
Vid Hoburgen har vintern enligt statistik inte varit så varm sedan 1858/1859.

Inte bara bra för bruket
Att vi inte haft någon riktig vinter har bland annat tagit sig uttryck i att igelkottar redan vaknat, krokusen blommar och tulpaner och syrenbuskar redan knoppas. Många gläds också åt lägre uppvärmningskostnader.
Men för lantbruket är det inte enbart positivt.
- För växtodlingen är en varm vinter både bra och dåligt, säger Göran Qviberg, rådgivare på Gotlands läns hushållningssällskap. En tidig vår gör att man i vissa fall kan dra nytta av en längre växtperiod. En stor nackdel är att svamp och insekter överlever och det kan därför krävas mer bekämpningsmedel. Dessutom har det regnat mycket och det gör att kväve lakas ut, vilket kan göra att man behöver kvävegödsla mer.
De grödor som såddes i höstas, som höstvete, rågvete och en del höstkorn, har i princip vuxit hela vintern. Samtidigt behöver de ofta en köldperiod för att gå i ax.
- Även om våren kommer tidigt så lönar det sig sällan att så för tidigt. Är det blött i marken riskerar man att fröna ruttnar bort. Torkar det upp nu så kan man så i mars, men det kommer ofta en köldperiod längre fram, säger Göran Qviberg.

Sönderkört i skogen
Stig Pettersson, regionchef för LRF Gotland, säger att en nackdel med den varma vintern är att det varit svårt att arbeta i skogen.
- Det har varit väldigt blött, och då finns risken att man kör sönder marken med skogsmaskinerna.

Det har inte varit varmare på 83 år

Sverige hade den varmaste vintern på över 100 år.Visby var en av de tio platser i landet där det slogs rekord i höga medeltemperaturer.Men på Gotland är det "bara" 83 år sedan vi hade en lika varm vinter.